Stäng
juni 21, 2015
Alexandra Sundqvist, medarbetare
Amerikanska regissören Miranda July romandebuterar. Foto: Markus Schreiber/TT

Recension: ”The first bad man” – fylld av samtidssatir och svart humor

”The first bad man” är konstnären, filmaren och författaren Miranda Julys första roman. I boken, som nyligen översatts till svenska (Brombergs, 2015), adderar July en ny udda kvinnlig karaktär med ett rikt inre liv och en gränsöverskridande sexualitet, till det persongalleri som hon byggt i så väl noveller som filmer.

Cheryl Glickman i ”The first bad man” är en enstöring – en kvinna strax över 40, utan nära relationer. Hennes sociala liv kretsar till stor del runt arbetskamraterna på stiftelsen Open Palm, som specialiserat sig på självförsvar för kvinnor (det visade sig vara mer lönsamt att satsa på självförsvar, än att enbart kränga träningsvideos).

Cheryl lever ensam i ett hus. En gång i veckan kommer ”Rick, den hemlöse trädgårdsmästaren som följde med huset” för att ta sig an Cheryls trädgård. Hon antar att han är hemlös, men har aldrig frågat honom och hon erbjuder sig heller aldrig att betala honom.

Senare ska det visa sig att Rick är en man med gröna fingrar, som saknar en trädgård. ”The first bad man” briserar av den sortens enfald, antaganden baserade på självcentrering och narcissism.

Men Cheryl Glickman är, egentligen, inte någon osympatisk person. Det finns, liksom i de flesta av Julys karaktärer, ett glapp i henne. Ett stort glapp, mellan den inre världen – och den utanför. Cheryl försöker, liksom de flesta, navigera genom en samtid där självförverkligande och lyckomaximering står högt på dagordningen. Men hennes dagar präglas av låg självkänsla, alternativmedicin och neuroser. Den (bokstavliga) klumpen i halsen växer.

Genom att placera Cheryl i en miljö, som säljer gränssättande och vägar till självkännedom och självkänsla så illustrerar July hennes problem än tydligare: Cheryl är själv en slagpåse, till stor del passiviserad av sin låga självkänsla. Hennes egen tankevärld snurrar lika frenetiskt som ett lyckohjul. Hon kan inte säga nej. Hennes gränser är så lösa i kanten att det är svårt att få grepp om vem hon egentligen är.

När Phillip Bettelheim, en av Open Palms mecenater, drar ner blixtlåset i Cheryls klänning på en officiell tillställning ser hon det som ett uttryck för romantik – inte som en del i ett skevt, patriarkalt maktspel. Cheryl är besatt av den 30 år äldre Phillip och när de till slut får till en ”dejt”, så är det för att 70-plussaren vill få Cheryls godkännande för att ligga med en 16-åring.

”The first bad man” är fylld av den sortens uppskruvade ironi, samtidssatir och svarta humor.

Cheryl påminner till viss del om karaktären Sophie i Miranda Julys film ”The future” (2011). De utforskar båda möjligheterna att skapa sig ett liv, utifrån en priviligierad position (vit amerikansk medelklasskvinna) – där möjligheterna tycks oändliga – och det enda som står i vägen är just en själv.

Men där Sophie, spelad av Miranda July själv, ska förverkliga sig själv genom att bli viral dansstjärna innan hon och hennes pojkvän ”binder upp sig” genom att skaffa katt, så är Cheryl så låst i sitt eget sätt att göra saker – att det är först när förändringen stiger över hennes tröskel som hon (bokstavligt talat) golvas av den, i form av chefernas okuvliga dotter Clee.

Clee barrikaderar Cheryls hem med smutsiga underkläder, hemmafester och massiva diskberg. I Clee hittar Cheryl en ventil, hon går från att vara slagpåse – till att slå tillbaka. Och ger sig ut på ett identitetssökande och utforskande som inte har några gränser. Där excesser, rollspel och smått absurda fantasier avlöser varandra.

Att Miranda July nu tar sig an romanformen är en lyckträff, då formen tillåter henne att gräva ännu djupare i karaktärernas neuroser, egenheter och fetischer än tidigare.

En hel del av dem skulle vara omöjliga att gestalta i mainstream-film.

De inre monologerna blir tydligare och får mer plats än i hennes filmer, medan texten pendlar mellan att vara fnissigt rolig och ont-i-magen-jobbig. ”The first bad man” ställer frågor om identitet, individualism och självcenterism på sin spets.

Finns det någon eller någonting som är viktigare än dig själv och dina egna begär?

Sök på Politism.se

Pitchar

Skapa pitch
  1. Inga pitchar ännu.