Stäng
6 dagar sedan
Sara Martinsson, skribent
Foto: SVT

Nu är skilsmässa ett alternativ för paren i ”Gift vid första ögonkastet”

Två av de tre paren är på väg mot skilsmässa. Tar ”Gift vid första ögonkastet” för lätt på äktenskapet som institution? Sam och Magnus tog i hand.

Så hade nog inte riktigt sexologen Linn tänkt sig att de skulle använda händerna. Tänk vad sorgligt, att bli dumpad med ett handslag? Samtidigt, ingen gest sammanfattar deras relation så väl som just den. Affärsmässigt, distanserat, prydligt. Magnus ansträngningar ledde ju liksom ingen vart. Den korta tonen i Sams svar när hans välmenande make tar upp frågan om huruvida de har någon framtid som par skär i hjärtat.
– Det är ju inte så lätt när jag inte känner något.

Jag är lika mycket #teamsam som alla andra. Men när han i sin synk ger uttryck för sådan total oförståelse inför att Magnus inte orkar längre undrar till och med jag om inte han faktiskt fortfarande är för omogen för att vara gift:
– Jag blev ganska förvånad att Magnus tog upp det här. Jag hade fått intrycket att han fortfarande ville köra gasen i botten till sista dagen.

Vadå ”gasen i botten”? Killen har stått ut med att bli avvisad gång på gång i tre veckors tid. Någonstans måste även hans stolthet säga nej. Trots att Sam inte alls verkar ha velat ha Magnus har han samtidigt tagit honom för given. Att Magnus till slut upplever gränsen vara nådd är rimligt.

Madelenes och Martins utveckling är svårare att förstå sig på. En amatörpsykologisk analys skulle möjligen säga något i stil med att de båda gått in i det här experimentet med en förväntan på hur deras partner skulle vara, och att de nu när de möter verkligheten är både arga och besvikna. Inte ens Madelenes granne (en kvinna vars existens en vid det här laget börjar på allvar ifrågasätta. Är hon inte i själva verket bara ett förkroppsligande av Madelenes samvete? Vi ser henne sitta där i soffan och äta sushi med pinnar som vore de kniv och gaffel. Men finns hon, annat än i andevärlden??) tror att konflikterna mellan de nygifta beror på det de säger att de bråkar om.

Vilket par går på riktigt med stormsteg mot skilsmässa för att de inte kan komma överens om vilken dag de ska börja banta? Jämför med John och Saras ”konflikt” om huruvida de ska ha popcorn till filmen eller ej. Eftersom de sistnämnda inte avskyr varandra blir liksom småsaker aldrig enorma.

I nästa avsnitt ska alla tre paren officiellt meddela sina beslut. Redan nu vet vi dock med hyfsad säkerhet att två av dem kommer att skiljas. Det är ett standardutfall av ”Gift vid första ögonkastet”, och något som knyter an till en diskussion som Josefin Holmström nyligen tog upp i tidningen Dagen: illustrerar ”Gift vid första ögonkastet” problemet med att vi sekulära människor tar för lätt på äktenskapet?

”Kristendomens vittnesbörd om äktenskapet som heligt förbund är långt borta – de nygifta får bara fyra veckor på sig att växa ihop innan de uppmanas ta ställning till om de vill fortsätta leva tillsammans. Om det känns jobbigt finns skilsmässan som självklart alternativ. Att man i den fjärde säsongen plockat bort prästen till förmån för en sexolog säger en hel del om synen på vad som utgör kittet i ett förhållande: sex, inte trohet, vänskap eller ett sökande av det gemensamma goda.”

Så skriver Josefin Holmström, och menar att dejtingprogram riskerar att främja ”en bild av kärlek som lätt utbytbar och som något man aldrig behöver arbeta på”.

Jag är inte så säker på att det stämmer. Snarare, vilket Holmström för ärlighetens skull också är inne på, tror jag att kärleks-tv:s negativa påverkan består i förtingligandet av kärleksrelationen. ”Gift vid första ögonkastet” bygger absolut inte på en tanke på kärlek som utbytbar. Tvärtom predikar formatet en syn på kärlek som ett projekt vars enda verkligt oumbärliga näring är arbete.

Visst finns skilsmässan där som ett alternativ. Men jag uppmanar alla som tror att skiljas är ett lätt beslut för de här paren att titta på säsongsfinalen nästa vecka. De här människorna har öppnat upp sina liv och sina hem för ett av Sveriges populäraste TV-program. Att ta av sig ringarna är möjligen enkelt i relation till äktenskapet som institution. Men att erkänna misslyckandet, att acceptera den ultimata egna svagheten som det innebär att vara den som sitter där inför hela svenska folket som en flopp kommer att bli jobbigt för alla inblandade.

Särskilt när John och Sara dansar vidare i livet och ”sätter utropstecken efter alla känslor” medan kvällstidningarna gottar sig i deras sexliv.

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler