Stäng
juli 26, 2018
Sara Martinsson, skribent
Tv-skaparen Dan Harmon har hamnat i blåsväder på grund av gamla tweets. Foto: Chris Pizzello/Invision/AP Foto: Chris Pizzello/Invision/AP

När gamla tweets får nya konsekvenser

På kort tid har två maktmän i nöjesindustrin straffats för saker de gjort för länge sedan. Trenden att ”avslöja” kända personers gamla synder på Twitter ställer frågor om samtidens syn på mänsklig utveckling.

I förra veckan gav Disney James Gunn sparken från uppdraget som regissör för nästa del i filmserien ”Guardians of the galaxy”. Orsaken var ett antal tweets Gunn gjort, mellan åren 2009 och 2012. Dessa hade kommit till uppdragsgivarens kännedom tack vare/på grund av ett antal företrädare för amerikansk högermedia.

Disney tog snabbt avstånd. Lika kvickt bad Gunn om ursäkt, men till ingen nytta. Han hade blivit av med jobbet, en förlust som dessvärre sannolikt inte kompenseras av att en kvarts miljon människor i en namninsamling uttalat stöd för hans sak.

Bara några dagar senare drabbade precis samma sak tv-skaparen Dan Harmon. En nästan tio år gammal sketchvideo han spelat in började spridas via 4chan och en alt-höger-tråd på Reddit. Harmon, som är knuten till humorbolaget Adult Swim, bad snabbt om ursäkt och till skillnad från Gunn försvarades han av sin uppdragsgivare. Men skadan var förstås redan skedd. I branschen kommer Harmon från och med nu vara en kontroversiell person, som innebär en risk att anlita.

Nu börjar fler Hollywood-profiler söka sig tillbaka i sitt eget Twitter-flöde. ”Star wars: the last Jedi”-regissören Rian Johnson ska under måndagen ha raderat över 20 000 tweets. Han ville inte riskera att något i hans historik eventuellt skulle kunna påverka framtida uppdrag.

Ingenting i texten ovan redogör för vad Gunn och Harmon gjort. Om du är nyfiken kan du lätt ta reda på exakt vad de skrivit, Harmons video finns säkert att se. Han har dessutom i närtid visat sig vara en klart osoft snubbe, så han är säkert rent allmänt inte en individ som är värd att försvara.

Men i det här sammanhanget är vad han och Gunn har uttryckt ointressant. Oavsett hur moraliskt förkastligt, grovt eller fel de formulerat sig väcker situationerna de hamnat i en mycket större fråga, som handlar om vilket utrymme vi egentligen vill ge människor, inte bara just nu utan även bakåt i tiden.

När vår historik hela tiden finns tillgänglig, ställs vi inför en ny, betydligt mindre försonande verklighet. Alla som har Facebook vet hur det kan kännas när algoritmerna plötsligt påminner en om ett minne. Något som en publicerade för bara några år sedan kan kännas otroligt fjantigt, pinsamt i dag. Vetskapen att vem som helst kan skrolla ditt flöde och hitta den skämmiga bilden från kräftskivan 2007 kan få vem som helst att begå självcensur retroaktivt.

En persons historik säger antagligen något om vem den är. Men den säger ännu mer om vem den var. Tack och lov utvecklas ju (de flesta) av oss hela tiden. Tänker annorlunda. Blir bättre på vårt jobb. Förhoppningsvis lite klokare. Hur länge är vi beredda att låta våra medmänniskor betala för gamla handlingar? Ska vi bedöma en konstnär efter den senaste utställningen, eller efter den kassa skissen hen gjorde första året på Mejan? Eller ännu mer drastiskt: en omvänd rasist för åsikter hen hade förr, men tar avstånd för i dag?

I osäkerheten finns en politisk dimension. Det finns skäl att misstänka att James Gunn fick betala priset för att Disney tidigare avskedat högerfavoriten Roseanne Barr. Dan Harmon för att han uttalat sig negativt om sexistiska troll på 4chan. Så länge vi inte har ett tydligt svar på hur vi ser på vår digitala historik kommer den kunna utnyttjas av destruktiva krafter.

Sök på Politism.se

Pitchar

Skapa pitch
  1. Inga pitchar ännu.