Stäng
februari 11, 2016
Politism, redaktion
Ur SVT:s dokuserie "Gift vid första ögonkastet". Foto: SVT

Klasskrocken i ”Gift vid första ögonkastet” borde användas som studiematerial

Kärlekssåpan ”Gift vid första ögonkastet” har inte världens bästa track record när det kommer till att få ömhetstörstande singlar att närma sig varandra. Kanske skulle experimentet falla ut mer lyckat om SVT först redde ut sin egen beröringsskräck inför begreppet klass.

Av allt som är dåligt med SVT:s ”Gift vid första ögonkastet” är de monumentala missmatchingarna de påstådda relationsexperterna lyckas med allra sämst. Alla minns hur proffspanelen i första säsongen helt missade Ellens hipphet och parade ihop henne med den snälle men ack så tråkige Bert, med en oändlig radda cringeworthy tv-ögonblick som följd. (När Bert ville sova i hallen?? Han varnade för övrigt senare andra från att medverka i programmet.)

När projektet nu har dragit igång igen tycks äktenskapsmäklarna inte lärt sig nämnvärt av första säsongens misstag. Allra bäst illustreras bristen på fingertoppskänsla i hur golvläggaren Per, 51, matchats med golftokiga egenföretagaren Eva, 50.

Mötet dem emellan är egentligen en så pass spännande klasskrock att den borde kunna användas som studiematerial. Per är stark och tyst och älskar pannbiffar med löksås. Eva är glammig shoppingfantast. Hennes högsta önskan är att hitta en man som spelar golf.

Hon skålar i rosa bubbel hos frissan innan vigseln. Per verkar mest oroa sig för huruvida Eva ska vara snygg. Det är hon, och efter att de båda sagt ja har ett litet frö som skulle kunna växa till verklig kärlek planterats. ”Gift vid första ögonkastet”:s experter ser dock till att dra upp alla eventuella förhoppningar med rötterna redan följande dag.

Då har nämligen psykologen Fredric Bohm och kroppsterapeuten Daniella Gordon bokat möte med Per och Eva för att berätta hur olika de är.
– Ni kommer från helt olika livsstilar, förklarar psykologen.

Exakt hur olika får Eva och Per själva demonstrera när de sedan beger sig på bröllopsresa till Mallis. Per är inte resvan, Eva verkar tycka det är pinsamt att han är flygrädd. Hon verkar också tycka det är pinsamt att hon inte har möjlighet att klä sig tillräckligt fint när hon tar med sin nye kille till en driving range. Och när han på vinprovningen säger att han egentligen mest gillar öl då är det ridå för hela skiten.

En desperat Per får sorgset tala rakt in i kameran om hur han inte är intresserad av den värld som han nu verkar ha förstått att Eva tillhör, och som enligt honom handlar ”till 80% om yta”. Han säger ju inte så, men vad som hänt är att han just har upptäckt att hon tickar av alla boxar på Bourdieumatrixen. Eva har högt kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. Per själv har nog egentligen bara chans att hänga med i hennes tempo på det sista området.

Parets svårigheter att kommunicera gör det plågsamt tydligt hur mycket klass inte bara är något som handlar om pengar. Här finns en potentiellt intressant diskussion. Men på SVT-språk får det heta att Per och Eva ”kommer från olika livsstilar”. Ordvalet ger sken av att skillnaderna dem emellan är något som de har valt. Att de kan mötas om de båda är redo att kompromissa på sina ”livsstilar”. Att programproducenterna väljer att se Pers och Evas olikheter som något de själva kan ändra på om kärleken dem emellan är tillräckligt stark är antagligen ett sätt att försöka ge sken av att de sysslar med något helt opolitiskt.

Men resultatet blir precis tvärtom. Att så medvetet blunda för klassbegreppet, som ligger som en tung filt mellan dessa båda förhoppningsfulla singlars kontakt, blir att politisera deras relation. Att inte välja att se att strukturell ojämlikhet i samhället skapar de förväntningar som omgivningen har på vem vi väljer att älska och sätter upp barriärer inom oss själva är ett starkt statement för en individualistisk grundsyn på världen.

Det visar också på en tondövhet inför faktumet att även kärleken mellan två människor är en produkt av sitt sammanhang och intrikata mönster i systemet vi lever i. En amatörs råd till relationsexperterna inför nästa säsong skulle alltså vara att våga se bortom de mest uppenbara faktorerna som ålder, hobbies, jobb, familj. Så många fler aspekter spelar in om vi ska bli förälskade.

Och så länge det finns ojämlikheter utanför vår kontroll är vi, dessvärre, även känslomässigt ofta offer för omständigheterna.

Sara Martinsson

Sök på Politism.se

Pitchar

Skapa pitch
  1. Inga pitchar ännu.