Stäng
oktober 1, 2015
Politism, redaktion
Justin Bieber. Foto: Jordan Strauss/AP/TT

Justin Biebers förvandling: När en man vill hitta sig själv drar han till skogs

Justin Biebers förvandling från flickidol till respekterad popstjärna går via naturen, och Instagram.

(Framför allt) amerikanska musik-, kultur och businessajter har de senaste månaderna kryllat av texter om Justin Biebers nya image. Michael Jacksons och Justin Timberlakes offentliga manlighetsriter bakåt i historien framstår som oerhört tama i ljuset av hur den trulige kanadensiske tonåringen först tappade greppet men senaste året har återuppfunnit sig själv med ett sound och en attityd så hipp att han knappt går att känna igen.

Bieber behövde så klart förändra sig för att överleva. Det mest förvånande med hans transformation är alltså egentligen inte att den skett, utan hur den blivit bemött som oerhört fascinerande, nästan overklig, av omgivningen. Att göra en lättsåld popkille till creddig popman accepterad av etablissemanget är inte trolleri. Snarare verkar de enklaste av grepp ur den vita, manliga kulturhistorieboken fortfarande fungera alldeles utmärkt för att rebranda även en lågstatuskille som lever under ständigt hot om att dras ner på prestigestegen av sina miljoner kvinnliga tonårsfans.

I en text om manlighetsideal och äkthet skrev Ann Heberlein 2011 om Robert Blys bok ”Järn-Hans. En bok om män”, att: Bly hävdar en arketypisk manlighet och menar att mannen måste frigöra den obändige ”vildmannen” inom sig och på så sätt återupprätta den manliga värdighet som det moderna ”mjukisidealet” berövat honom. Han kan förslagsvis bege sig till skogs för att där finna sin förlorade vildman.

Heberlein nämner en lång rad ytterligare exempel på män som sökt sitt rätta jag genom att dra till skogs, från Henry David Thoreau till Jack Kerouac till Christopher McCandless, den verkliga förlagan till det maskulina filmeposet Into the wild. Rockhistorien är förstås inte sämre. Från Bob Dylans och The Bands Cat Skills då till Bon Ivers stuga i Wisconsin i dag, naturen som källa till djupare mening, sanning, äkthet är till synes outsinlig. Inte bara, men framför allt, i vitt, manligt skapande.
Så vart tar Justin Bieber vägen 2015 när han vill bli sedd som en riktig, ”äkta” artist? Först till instagram så klart. Men sen, ut i vildmarken:

Skärmavbild 2015-10-01 kl. 10.33.05Skärmavbild 2015-10-01 kl. 10.33.58Skärmavbild 2015-10-01 kl. 10.34.36Skärmavbild 2015-10-01 kl. 10.35.17Här är en favorit, dubbelt upp i autentiska uttryck: vildmark OCH polaroidfoto:Skärmavbild 2015-10-01 kl. 10.35.53Meditationsmode:Skärmavbild 2015-10-01 kl. 10.36.46Busmode:Skärmavbild 2015-10-01 kl. 10.37.32I naturbilderna på Biebers instakonto finns givetvis också en tydligt kristen symbolik. Tron på att något större är en central del av berättelsen om mannen som funnit sanningen genom naturen:
Skärmavbild 2015-10-01 kl. 10.38.18Skärmavbild 2015-10-01 kl. 10.38.54
Den minst maskulina av alla manstyper popvärlden känner till är flickidolen. Från Beatles omanligt långa hår till 1990-talets feminint leende pojkband har vägen till den unga kvinnliga publikens hjärta alltid gått via mer eller mindre uttalad androgynitet. Justin Bieber var inget undantag när han slog igenom. Att förvandla honom till man i publikens ögon skulle kräva extraordinära åtgärder.

Men nu är processen alltså i princip genomförd. Lagom till att han i november släpper sitt nya album kommer både publik och kritiker ha lärt sig se på Justin Bieber med en annan blick. Förvänta sig mer. Något inte bara säljbart utan också musikaliskt intressant. För så ser den vita, manliga logiken ut. Riktig musik görs av riktiga män. Och nu har Bieber visat oss att han är en sådan. Recensionerna kommer helt säkert att bli därefter.

Sara Martinsson

Sök på Politism.se

Pitchar

Skapa pitch
  1. Inga pitchar ännu.