Stäng
februari 19, 2018
Sara Martinsson, skribent
Annika Sjöö. Foto: TV3

Felaktiga – och farliga – råd i ”Du är vad du äter”

”Du är vad du äter” har blivit en institution i svensk hälso-tv. Programmet är sedan ett par säsonger tillbaka i nytt format, med ny programledare, i TV3. Men programmet är fortfarande fyllt av felaktigheter, och ger faktiskt rakt av farliga råd.

De allra flesta seriösa kostexperter är överens om en sak: vi går ner i vikt när vi gör av med mer energi än vad vi får i oss. Därutöver finns en mängd olika teorier, med mer eller mindre vetenskaplig grund. Vill man höra några av de flummigaste ska man titta på ”Du är vad du äter”. Där förklarar programledaren Annika Sjöö bland annat att kroppen suger åt sig fett om en bara äter på kvällen, att mjölkprodukter triggar sötsug, att kokosfett förbränns snabbare i kroppen än andra fetter och att kalium är lugnande. Hur vet hon allt det här? Vet hon alls? Jag bestämde mig för att ta reda på mer.

Efter att ha sett de två första avsnitten av vårens säsong sammanställde jag en lista över några av de påståenden som görs i programmen. Dessa sände jag sedan över till två experter: Hanna Eneroth, nutritionist och risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket och Agneta Yngve, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet. Nedan ser du deras kommentarer:

1. När man har lågt blodsocker blir man sötsugen
Hanna Eneroth: Det är mycket komplext vad som reglerar aptit och vad man blir sugen på. Blodsocker via insulin är en del av det, men också till exempel hur mycket man åt sist (tänjning av magsäcken), energibalans och tidigare erfarenheter, vad man förväntar sig. Är man frisk (inte har någon form av diabetes) så regleras blodsockret så det hålls på en bra nivå.

Agneta Yngve: Det behöver inte stämma, snarare blir man trött och irritabel, får huvudvärk och koncentrationssvårigheter.

2. Azofärgämne är en av de värsta tillsatserna man kan stoppa i sin kropp. De påverkat beteendet och koncentrationen, framför allt på barn men även på vuxna
Hanna Eneroth: Experter tycker inte man kan lita på forskningsresultatet om påverkan på beteendet. Men man kan vara överkänslig mot azofärgämnen.

Agneta Yngve: I svensktillverkade produkter används inte azofärgämnen i någon större utsträckning. De kan orsaka överkänslighetsreaktioner hos en del personer, men det finns ingen anledning att undvika azofärgämnen i tillåtna mängder.

3. ”Skitmat” (här visas bilder på tex pizza, hamburgare, chips, godis osv) är dåligt för humöret och ökar risken för depression
Hanna Eneroth: Det finns studier om samband mellan dåliga matvanor och depression. Det är dock svårt att säga vad som är orsaken eftersom sämre matvanor kan vara en följd av depressionen, och det finns många faktorer som kan vara förknippade med depression och med matvanorna.

4. Kokosfett förbränns snabbt i kroppen och är också bra för immunförsvaret
Agneta Yngve: Det här förtjänar inget svar. Kokosfett är inte lättare att ta upp än andra fetter.

Hanna Eneroth: Jag skulle säga att kokosfettet är ett av de minst nyttiga fetterna, till exempel rapsolja och olivolja har mycket hälsosammare sammansättning av fettsyror. Kokosnöten har traditionell medicinsk användning, men jag vet inte om det stämmer att det skulle vara bra för immunförsvaret.

5. Kalium har en lugnande effekt på kroppen
Hanna Eneroth: Jag förstår inte vad som menas med det. Men kalium behövs för funktion av muskler, nerver och för att hålla normalt blodtryck.

Agneta Yngve: Kalium och Natrium är väldigt viktiga för kroppen. De medverkar i överföring av nervimpulser och i många andra skeenden som innebär transport över cellmembran. Kalium i rimliga mängder sänker blodtrycket. Natrium kan höja blodtrycket om man har anlag för högt blodtryck. Men stora mängder kalium är FARLIGT och kan orsaka störningar i hjärtrytm och hjärtstopp.

6. Om en inte äter frukost/lunch reglerar kroppen ner ämnesomsättningen. När en sen äter på kvällen så suger kroppen åt sig energin från maten och lagrar fett = man går upp i vikt
Hanna Eneroth: Det finns en hel del forskning som tyder på att det är olämpligt att äta på natten, till exempel studier av personer som jobbar nattskift. Att skippa måltider kan förstås innebära att man äter mer när man väl äter. Kanske upplever många att det är lättare att äta lagom och nyttigt till frukost än till sena mellanmål. Men man kan även gå upp i vikt av att äta mycket till frukost och lunch.

7. Transfetter stör naturliga processer i kroppen
Hanna Eneroth: Mycket transfetter i maten bidrar till att öka risken för hjärt- och kärlsjukdom, men det är inget stort problem i Sverige med höga intag.

8. Mjölkprodukter kan trigga belöningssystemet och sötsuget
Hanna Eneroth: Vet ej vad som ligger bakom det påståendet, man kan ju säga att all mat leder till aktivering av belöningssystemet. Jag känner inte till något som skulle tala för att man blir särskilt sötsugen av mjölkprodukter.

Detta är alltså bara en bråkdel av de påståenden som gjorts hittills i årets ”Du är vad du äter”. En del stämmer som synes helt eller delvis, men förklaras dåligt eller inte alls i programmet. Andra, som till exempel att kalium skulle vara lugnande, är helt fel och faktiskt ett råd som kan få förödande konsekvenser om det tas alltför bokstavligt. Detta gäller också för övrigt det omdiskuterade citatet att en ”aldrig kan få för mycket av kanel” som figurerade i en tidigare säsong. Kanel kan vara giftigt i stora mängder.

”Du är vad du äter” är ett underhållningsprogram och en kan argumentera att vad som sägs och görs i ett sådant inte spelar så jättestor roll. Men när vi vet att vi har ett stort ohälsotal i samhället, och att mycket av överviktsproblematiken relaterar till kunskapsbrist blir faktiskt bantnings-tv en maktfaktor.

Annika Sjöö når ut till hundratusentals svenskar som antagligen aldrig kommer i kontakt med Livsmedelsverkets kostråd, eller inte kunde bry sig mindre. Tyvärr visar ”Du är vad du äter” inte några som helst tecken på att ha förståelse för sitt eget inflytande. Programmet bidrar snarare till den stora mytbildning som finns kring mat och träning.

Det påstår sig handla om hälsa, men är snarare del av en rakt ut osund kultur.

Sök på Politism.se