Stäng
maj 22, 2015
Fanna Ndow Norrby, medarbetare

Fannas Chat Attack: ”Hellre en nagel i ögat än inget alls”

I helgen är det slututställning på Berghs i Stockholm. Kommunikationsskolan som helt och hållet dränerat min hjärna på kreativitet det senaste året. Utställningen invigdes igår, torsdag, och det var helt otroligt att gå omkring på skolan och se vad människor man gått sida vid sida med har skapat. Vad har folk för hjärnor egentligen? Hur kommer man på att smaksätta choklad utefter hur vakuum i rymden låter till exempel? Väldigt speciellt.

Bland alla projekt finns det ett som berört mig alldeles extra. Inte bara för att det är så bra rent hantverks- och PR-mässigt utan också för att det är så extremt viktigt. Maria Henriksson från grafisk design-klassen har gjort sitt examensarbete om sjukdomen endometrios.

Hon ska chat-attackas.

Fanna Ndow:
Tjabba! Tänk att vår tid på Berghs är slut nu! Denna helg är liksom IT.
Maria Henriksson:
Tja! Ja det känns nästan overklighet! Då man jobbat så intensivt med något så länge!

Fanna Ndow:
Indeed. Varför sökte du till just Berghs och linjen grafisk design?
Maria Henriksson:
Det var en lång väg dit med olika turer inom andra områden i design, men med grafisk design kände jag att jag kunde jobba inom flera olika områden och komma närmre människorna som berörs av kommunikation. Jag vill använda grafisk design som medel för att förändra och förbättra!

Varför det blev just Berghs var för att jag läst en kvällskurs för att testa på grafisk design och blev lite smått förförd av dess miljö haha.

Fanna Ndow:
Ah!! Känner du idag att du valt rätt?
Maria Henriksson:
Jo men det känner jag. Var inne på både Beckmans och Konstfack innan. Men Berghs har en mer kommersiell och reklamig inriktning vilket jag egentligen kände inte är jag. Men just därför tänkte jag att det skulle va bra! Vill man förändra måste man vara där man kan påverka mest tänker jag. Därför passade Berghs.

Fanna Ndow:
Ah! Jag kände ju samma sak med mitt val. Vill man påverka måste man hitta ett forum att verka inom. Kommunikationbranschen har extremt mycket makt så där måste man ju in och peta.
Och så finns det ju pengar lol. Let’s be honest.
Maria Henriksson:
Ja men precis de var det jag kände med. Haha eller hur. Det krävs ju både mycket pengar och makt för att kunna förändra och ofta är det ju inte allra lättast att komma in i såna miljöer med tankar och idéer som tar emot eller sticker ut. Man blir en nagel i ögat!

Fanna Ndow:
Naglar i ögonen är vad vi är!
Maria Henriksson:
Är hellre en nagel i ögat än inget alls!

Fanna Ndow:
Men nu är det alltså utställning för de olika examensarbetena och du har hängt upp en fett stor blödande livmoder!! Berätta mer!
Maria Henriksson:
Haha jaa det har jag ju gjort! Det är en skulptur som ska visualisera hur sjukdomen Endometrios ser ut inuti kroppen.
Det är ju en sjukdom som är väldigt okänd i samhället och för att prata om den och kunna visa vad det är tänkte jag att det krävs något som tar plats och sticker ut för att skapa nyfikenhet kring ett så komplicerat ämne.
Min idé för examensarbeten var att skapa kommunikation som utmanade det traditionella sättet att prata om sjukdomar på och just då Endometrios. Kombinera design och konst och försöka göra något som är svårt att prata om och ta till sig på ett lättsammare sätt.
Jag har ju jobbat väldigt mycket med att blanda upp fakta text med illustrationer, citat och personliga berättelser för att få ett helhetsperspektiv och ge en mer tydlig bild av vad det är för en sjukdom.

Fanna Ndow:
Ja precis. Du har gjort grafiska informationsfoldrar?
Maria Henriksson:
Precis. Det var egentligen grunden till hela projektet att göra en grafisk informationsfolder. Men min plan var hela tiden att jobba med många olika medel.
För att nå så många som möjligt.

Fanna Ndow:
PR baby PR.
Maria Henriksson:
Oh yes.
Grafisk PR haha.

Fanna Ndow:
Förutom livmodern så har du skapat lite fler saker visst 😀 Typ en debattartikel på Aftonbladet som delats snart 6000 gånger och en namninsamling  som är uppe i 8000 namn
Maria Henriksson:
Ja gud det är helt galet. Känns helt sjukt att jag lyckats med det fattar inte riktigt. Men jag har haft sjukt bra personer med mig i mitt arbete som hjälpt till att bidra annars hade det nog aldrig blivit så.

Fanna Ndow:
Precis! Den osoftaste men viktigaste frågan av de alla: hur känns det?
Maria Henriksson:
Ja den ska ju ställas med! det känns jätte roligt! Hade aldrig kunnat tänka mig att det skulle gå så här bra ändå. Jag har ju fått möjligheten att få med mig många viktiga föreningar och personer som stärkt mitt projekt. Det har varit otroligt roligt att så många velat ställa upp och samarbeta!

Fanna Ndow:
Asså som jag sa till dig igår på invigningen av Grad Show. Hur sjukt är det inte att något som föds som en liten idé i en hjärna kan bli så stor?! Och samarbeten ja, människor tillsammans för en viktig cause, nej det är så att man blir gråtfärdig
Maria Henriksson:
Åh va fint sagt jag bli gråtfärdig. Jo men exakt så är det ju! Viktigast av allt är samarbeten mellan människor. Inget går annars. Blir som att skrika på havets botten!
Viktigast för mig är att budskapet sprids och att samla alla som vill förändra så frågan verkligen tas på allvar. Det är så tröttsamt att hela tiden strida mot föreställningar om att en person med livmoder ”ska ha ont vid mens”. Har vi inte kommit förbi det nu?

Fanna Ndow:
Men verkligen. Det är så fett att se hur det sprids. Både Amie och Cassandra har ju tagit upp det många gånger. Förhoppningsvis så höjs medvetandenivån och färre slipper lida. Det är liksom ett så konkret mål.
Maria Henriksson:
Precis. Det helt grymt bra! Det är nästan då det blir enkelt att skapa kommunikation när man har ett tydligt mål. Då vet man vart man ska och kan få med sig folk!

Fanna Ndow:
Verkligen! Jag vet att du försökt nå politiker! Hur gjorde du det?
Maria Henriksson:
Ja precis, jag kontaktade deras pressekreterare och berättade om mitt projekt och mål och frågade om jag kunde få träffa dem för att överlämna mitt material jag gjort. Foldern, en T-shirt och mitt manifest. Det gick så där eftersom de är så uppbokade och jag var ute lite sent tidsmässigt pga jag ville veta att jag hade fått att material och verkligen kunde ge det. Men jag fick träffa Gabriel Wikströms politisk sakkunniga – Juan-Pablo Roa tillsammans med Linda Lindström från Endometriosföreningen och vi hade ett kort samtal med honom om sjukdomen och situationen kring den. Han var mycket positiv till att det behövs en förändring vilket kändes väldigt roligt. Träffade även Helene Hellmark Knutssons pressassistent Joakim söder som också tog med ett kit till Aida Hadzialic.

Fanna Ndow:
Så fett! Då vet vi vilka vi ska hålla ögonen på! Vad har du fått för reaktioner av lärare, handledare och elever på ditt projekt?
Maria Henriksson:
Exakt!! Jättepositiva reaktioner! Tror många inte förväntat sig ett så ”PR-igt” projekt från en grafisk design student men jag har ju försökt att göra det mer som ett konstprojekt nästan rent visuellt och den kombinationen tror jag har funkat bra. Många har blivit lite chokade över den stora livmodern och tyckt att den är lite äcklig men väldigt bra, det var precis det jag ville att man skulle känna också haha för Endometrios är inte vackert. Allt annat vore att förminska sjukdomen!
Jag hade nästan väntat mig mer skeptiska relationer för att det är så galet och tänkte att folk kanske skulle tycka att det var lite väl. Men så har det inte varit hittills iaf!

Fanna Ndow:
Hahaha ja asså livmodern syns ju verkligen haha. Men Sen är ju allt materiall så snyggt! Vad i processen har varit svårast för dig? Förutom att försöka få rätt konsistens på den röda slajmen? Hur blev det med den?
Maria Henriksson:
Ja den blev inte så bra. Slajmen alltså. Det skulle vara blod som droppade men tråden skar igenom den så det funkade inte tyvärr. Den hade behövt vara fastare

Fanna Ndow:
Aah så hur löste du det?
Maria Henriksson:
Helt enkelt med att inte ha nått droppande blod alls, kastade det i soporna. Men det står en skål med röd gelatin i mitt kylskåp fortfarande. Haha jaa kan inte slänga den för det ser så gott ut!

Fanna Ndow:
HAHA lite najs mensblodsgelatin sådär
Maria Henriksson:
Eller hur det tycker jag också Hahaha. Förutom det har nog det svåraste varit att få alla föreningar och grupper att samlas under namninsamlingen och debattartikeln. Det tog lång tid och mycket arbete. Svårt när en är själv och ska fixa allt.

Fanna Ndow:
Ja verkligen. Shit vad du har jobbat! Med debattartikeln fick du hjälp av Sandra Olt i PR-klassen? Shout out till Sandra!!!
Maria Henriksson:
Ja men precis hon gjorde ett hästjobb med debattartikeln, det är helt fantastiskt. Men innan var det bara jag som jobbade med det för namninsamlingen. Där hade jag behövt henne!

Fanna Ndow:
Ja precis! Det va svårt med formuleringar i debattartikeln hörde jag. Vad va det som krånglade?
Maria Henriksson:
Oj ja! Det är ju att alla fakta ska skrivas på rätt sätt! Även om jag läst och skrivit samma saker flera gånger är det ändå något som inte är rätt i alla fall. Också hur man pratar om sjukdomen som en kvinnosjukdom men då lämnar man ute transperspektivet och det är ju otroligt många som har Endometrios som inte vill benämna sig som kvinna vilket bli extremt exkluderande!

Fanna Ndow:
Så formuleringen blev? Livmoderssjukdom?
Maria Henriksson:
Nej det är ju det som är fel, eftersom sjukdomen inte beror på livmodern utan blir en sjukdom först när celler från livmoderslemhinnan kapslas in utanför livmodern i buken och blir en kronisk inflammation… Så den formuleringen är inte en korrekt benämning. Man kan säga sjukdom som personer med livmoder drabbas av. Men som rubrik är det ju lite väl långt…Formuleringen blev istället en del av ett citat – ”det är omöjligt att ha så ont vid mens” men Aftonbladet använde ”vården måste lära mer om Endometrios”

Fanna Ndow:
Ah. Ett nytt ord borde myntas.
Maria Henriksson:
Det borde det verkligen! Just nu är det nästan en omöjlighet att prata om sjukdomen på ett förståeligt sätt. Vilket gör det hela ännu mer komplicerat.

Fanna Ndow:
Ja, eller så präntar man bara in endometrios i hjärnan på folk.
Maria Henriksson:
Helst det! Ska göra mitt bästa!

Fanna Ndow:
Du har redan gjort fett mkt!
Ok Maria vi ska avsluta. Men jag har två frågor kvar 😀

Maria Henriksson:
Yes okey shoot
Fanna Ndow:
Om du hade alla gynekologer, barnmorskor, ungdomsmottagningspersonal och skolsystar (säger man ens så längre?) runt ett bord. Vad skulle du säga till dom då?

Maria Henriksson:
Åh jisses, ja vad säger jag då… Jag skulle säga att upplysa om Endometrios är livsavgörande för att fångar man inte upp dom unga i tid kan det få stora konsekvenser för resten av deras liv! Alla vet vad diabetes är men få vet vad Endometrios är ändå är det fler som drabbas av Endometrios…

Fanna Ndow:
Viktigt!
Maria Henriksson:
Minst sagt

Fanna Ndow:
Om du hade alla unga med livmoder runt ett bord då?
Maria Henriksson:
Då hade jag sagt att mensvärk inte alltid är normalt beroende på hur ont man har, man ska aldrig bagatellisera sina smärtor och förminska sig själv till att tro att man ska kunna hantera sån smärta! Alldeles för många har gått i århundraden och trott att kvinnor och personer med livmoder ska ha ont. Det ska inte göra ont att vara kvinna. Såna myter ska man inte tro på. För det är bara en myt!
Fanna Ndow:
<3 Asså så sant!! Så fett!! Nu jävlar!
Maria Henriksson:
Ja nu jävlar!

Fanna Ndow:
Ok Maria, GRATTIS TILL EXAMEN!!!! Tack för ditt jätteviktiga slutprojekt och för att du ens funnits på Berghs det här året! Det har betytt mycket för mig!
Maria Henriksson:
Men du, detsamma! Grattis Fanna! Likewise det har varit helt fantastiskt att du funnits på Berghs också det här året!
Fanna Ndow: 
<3 Tack så mycket!! Åh klubben för inbördes beundran!! Vi ses senare!!
Maria Henriksson:
Hahaha bästa klubben!! Ja, det gör vi!!
Fanna Ndow:
Ska vi dricka bubbel med Izabel Sandra och Pernilla i Hannahs Drama Queen-rum sen? Tror Hannah behöver lite bubbel…

Skärmavbild 2015-05-22 kl. 14.13.18
Maria Henriksson
Men ja de ska vi! De behöver hon!!

Fanna Ndow:
Då ses vi där! Puss!
Maria Henriksson
Tack så mycket!!

 

Marias projektarbete hittar ni i rum 41 på våning 4. Vill ni besöka Hannahs Drama Queen-rum finns det också på plan 4, rum 46. Mitt kommunikatinsprojekt hittar ni på våning 5, rum 51 eller 52, kommer inte ihåg haha <3

Berghs Grad Show 15 (#BerghsGradShow15) har temat ”the goosebump factor”. Det betyder att alla slutprojekt är baserade på känslomässig kommunikation. Välkomna på Öppet hus och se hur 18 kommunikationsprojekt, 25 designprojekt och 14 fotoprojekt ger sin tolkning av vad gåshudsfaktorn är. Lördag, den 23 maj kl. 11.00 – 18.00 på Berghs School of Communication, Sveavägen 34, Stockholm.

Sök på Politism.se