Stäng
oktober 14, 2016
Lukas Romson, Pitchare

Konsekvent om abort, men inkonsekvent om människovärde

  • Mats Selander, ordförande för Kristna värdepartiet, skriver på Nyheter24 att abort ska vara förbjudet. Även vid graviditeter som är följden av våldtäkt eller där fostret är är allvarligt skadat. Det är nog lätt som man, utan risk för att rent fysiskt drabbas av en oönskad graviditet, tycka det. Det är inte Selander som får bära konsekvenserna av ett abortförbud. De konsekvenserna skulle i stället bäras av alla med livmoder, vanligen kvinnor, som skulle förvisas till illegala aborter och de fruktansvärda medicinska risker det innebär.

    Abortförbud innebär aldrig att aborterna slutar. Kvinnor har alltid haft behov av abort. Både av medicinska och sociala skäl. Det är när dessa måste ske illegalt som kvinnor skadas för livet eller dör. Det sker ungefär 22 miljoner osäkra aborter per år i världen, de flesta i fattiga länder på grund av att abort är olagligt eller inte tillgängligt. 47 000 kvinnor dör varje år.

    Smaka på det. 47 000 kvinnor om året, fem kvinnor i timmen, dör på grund av abortförbud. Var är människovärdet i detta?

    Då är inte alla tiotusentals som överlever men skadas för livet inräknade. Allt för att män tar sig rätten att besluta över kvinnors kroppar. Ungefär 40 procent av alla graviditeter i världen är oönskade, för att kvinnor inte får eller kan skydda sig mot vare sig befruktning eller sexuella övergrepp.

    Även om Selander ska ha erkänsla för att han är konsekvent och menar att all abort är mord så haltar ändå resonemanget. För, vad händer med frågor om organdonation om rätten till liv även innebär rätten till andras kroppar?* Den som menar att embryon utan armar och ben och foster som knappt har lungor ändå är människor och att deras rätt att leva innebär att de har rätt att med tvång utnyttja moderns kropp, bör också anse att människor som behöver nya organ för att överleva har rätt att med tvång ta dessa organ från någon annan.

    Samma problem uppstår vid tidiga missfall. Om embryon och foster, utan någon som helst kapacitet att överleva utanför livmodern, ska betraktas som fullvärdiga människor med samma människovärde som andra, då måste detta gälla även alla tidiga missfall. Mer än var tionde graviditet slutar i ett tidigt missfall, före vecka tolv. Det är naturens sätt att städa bort icke livsdugliga foster, ibland innebär det sorg och ibland lättnad. Ofta vet kvinnan inte ens om att hon varit gravid. Men om nu dessa embryon/foster inte är just embryon eller foster utan människor, då innebär alla dessa miljoner missfall en katastrof, en slags ”epidemi” som dödar miljoner ”barn” varje år. Och detta utan att någon egentligen bryr sig. Det är de sena missfallen forskningen och läkarna försöker motverka, inte de tidiga.

    Frågan är, varför bryr sig inte Mats Selander om dessa ”barn”?
    Varför är det bara de embryon, foster och barn som kvinnor skulle tvingas bära och föda mot sin vilja som han bryr sig om, och inte de som naturen aborterar i miljontal varje år? Kan det hänga ihop med vem naturen utrustat med livmoder?

    • Tack till Paula Dahlberg för resonemanget om organdonation!

Sök på Politism.se