Stäng
blog-header
september 16, 2016
Veronica Eneskjöld, bloggare

Opinion live, separatismen och upprörda medborgare

Opinion Live, denna bastion för medborgerlig upprördhet. Något mer städat än sin föregångare Debatt, kompenserat med att programledaren fortfarande inte låter någon tala till punkt, även om det bara är två talare.

I torsdagens upplaga fick vi avnjuta en 30 minuter lång diskussion om polisens problem. Sällan har väl någon sammanfattat programmets grund bättre än Christer Nordström.

Christer-Nordström-Opinion-LiveMedborgarna är synnerligen upprörda!

I det här fallet rätteligen för att de nu måste agera rättstekniker när de själva utsatts för brott. Inom en snar framtid förväntas den svenska polisen ha reducerats till en app där medborgarna kan lära sig hur man tillverkar sin egen avspärrningstejp.

Medborgarna var också upprörda över att ett event på SSU om islamofobi stängts för andra än rasifierade. Ann Heberlein tog ställning för den vita människans rätt att alltid inkluderas i alla sammanhang. Hon var upprörd över det aggressiva och ”våldsamma” tonläget som användes med skrämmande ord som ”ta avstånd” (med separatism).

Opinion-Live-15-september-HeberleinPå andra sidan av bordet stod Araia Ghirmai Sebhatu, grundare av Black Coffee, en organisation för afrikansvenskar och förespråkare av separatistiska rum som platser där människor med gemensamma erfarenheter kan dela dessa och utbyta idéer och tankar.

Denna hemska plats för rasifierade ställde Heberlein mot organisationer för kvinnor och HBTQ-personer – för dessa är enligt henne intresseorganisationer och inte separatistiska. Hur det basalt skiljer sig åt att ha en organisation för småländska, kvinnliga företagare och ha en för afrikansvenskar, är okänt.

Olle Palmlöf, programledare, undrade också hur långt man egentligen kan gå – ska man ha organisationer för östafrikaner och västafrikaner nu? Kvinnor? Kanske till och med människor som är både och? Det är en svindlande tanke. Palmlöf – den neutrale programledaren – visade också upp en i det närmaste oöverträffad historielöshet när han jämförde diskriminerade gruppers behov av att samtala med varandra med Ku klux klan.

Paradoxalt nog blev diskussionen ett bevis på exakt varför separatistiska rum kan behövas.

Sebhatu försökte berätta att i stängda rum kan människor gå längre i diskussionerna kring rasism och vad det kan innebära. Palmlöf undrade om han skulle kunna ”identifiera sig som en man från Elfenbenskusten” och därmed få tillgång till rum för rasifierade.

Opinion-live-15-september-Araia-Ghirmai-Sebhatu

Det är lätt att förstå att man vill ta en fika med likasinnade när diskussionerna med människor som inte rasifieras inte kommer längre än till punkten att de kanske googlar vad ”rasifierad” faktiskt innebär. Som att det är ett begrepp för människor som (helt och fullständigt ofrivilligt) utsätts för samhällets rasism, inte människor som bestämmer att de kommer från Afrika.

Och visst finns det något besvärande med Heberleins vilja att utmåla sig själv som offer för rasism, när det är hennes bekymmer med att inte kunna diskutera islamofobi på ett event som får plats på bästa sändningstid i SVT. Medan debatten om att diskrimineras på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och inom sjukvården för att man rasifieras, inte får det.

Så att den offentliga debatten på något sätt aldrig går vidare från ”Men om jag säger att jag kommer från Elfenbenskusten…”.

Om bloggen

Veronica Eneskjöld är gif-entreprenör och student av politik och media. En ständigt aktiv twittrare som gif:ar och sammanfattar politik- och samhällshändelser för din skull.

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler