Stäng
blog-header
april 20, 2015
Veronica Eneskjöld, bloggare

Agendarapporten: Fort Europa och bostadskris

I söndagens Agenda tog man upp en alltid het potatis, nämligen bostadskrisen. Bostadsmarknaden kokar, unga måste bo kvar hemma i åratal och företag drar sig för att investera där det inte går att leva. Medan regeringen fokuserar på amorteringskrav för att tackla hushållens skulder och i förlängningen gör det svårare att få bolån, kvarstår krisens stora bov: Den låga byggtakten. Antalet nybyggda bostäder per år har gått på den berömda nedåtkurvan sedan 70-talet.

Nya-bostäder-Agenda-18-april

Krisen slår mot nyanlända och unga, men öppnar upp möjligheter för människor som Bert Karlsson. Om inget byggs är det gyllene tillfälle för entreprenörer som Karlsson att tjäna pengar på undermåliga boenden för asylsökanden som desperat behöver egna bostäder.

Fokuset i veckans Agenda var modulboenden, som i sig inte är någon dålig idé. Snarare är det kanske precis vad en överhettad bomarknad behöver, att kunna bygga små bostäder snabbt och kunna frakta dem dit de behövs. Oavsett om det är för flyktingar eller studenter. Förutsättningarna är att det är hög standard, billigt och att de placeras där det finns färdig infrastruktur för boende att ta del av.

Det var Karolina Skog, kommunalråd för MP i Malmö, som debatterade frågan om modulboendens vara eller icke vara med Pehr Granfalk, kommunalråd för M i Solna.

Akut-situation-bostad-agenda-18-april

En diskussion som verkade handla om helt olika saker. Byggandet av modulhus skapar ghetton med undermåliga bostäder, påstod Granfalk. Användandet av en byggteknik innebär inte automatiskt byggandet av ghetton, svarade Skog. Granfalk verkade förutsätta att inte samma byggnadskrav skulle ställas på modulbostäder som andra bostäder, något Skog tillbakavisade.

Alla kriterier nämnda ovan: Infrastruktur, hög standard och låg kostnad, förutsätter att vi inte lämnar boendekrisen i händerna på entreprenörer och skumma byggherrar. Som gärna placerar undermåliga baracker ute i skogen. Istället måste det vara staten och kommunerna som löser krisen. Men symptomatiskt nog var det Bert Karlsson som fick programtid, som visade de potentiella boendena och dividerade med det lokala kommunalrådet.

För bostadsminister Mehmet Kaplan ville inte vara med i Agenda. Så frågan om den nationella linjen för att lösa bostadskrisen förblir obesvarad.

Inledningen på kvällens program handlade om något helt annat – den senaste katastrofen på Medelhavet. En båt med flyktingar kapsejsade på vägen mellan Libyen och Italien. Uppåt 900 människor befara ha dött i försöken att ta sig innanför murarna på Fort Europa.

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Röda Korset, framhöll att det inom EU verkar saknas politisk vilja att komma fram till en riktig lösning på problemet med flyktingströmmarna som riskerar livet på Medelhavet. Istället blir de lagliga vägarna in till EU färre.

Agenda-18-april-flyktingar

2013 skedde den dittills största katastrofen på Medelhavet, med många förlorade liv som följd. Så länge media-ljuset sken lovade EU att det aldrig skulle ske igen, att åtgärder skulle tas. Italien lämnades med uppgiften att genomföra Operation Mare Nostrum, en ökad närvaro i Medelhavet med uppgift att rädda flyktingar i nöd.

Men i december 2014 avslutades satsningen. Italien drog sig tillbaka till sin egna vatten och EU vände sig bort, tryggt bakom stängda gränser.

Vilket fått snabba och tyvärr väldigt förutsägbara konsekvenser. Alla visste om att det skulle se. Varje expert varnade för att konsekvenserna för Italiens tillbakadragande skulle vara ödesdigra. Men inom EU vill man inte ta ansvar. Också denna gång riskerar intresset att falna i takt med media-uppmärksamheten.

”Aldrig igen” sägs det. Fast alla vet att det egentligen borde vara ”Tills nästa gång”.

Om bloggen

Veronica Eneskjöld är gif-entreprenör och student av politik och media. En ständigt aktiv twittrare som gif:ar och sammanfattar politik- och samhällshändelser för din skull.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se