Stäng
april 26, 2017
Eric Rosén, chefredaktör
Riksdagspolitikerna tar inte vår oro på allvar. Foto: Janerik Henriksson/TT

Vi måste ta människors oro på allvar

Orden i den här textens rubrik uttalas ofta av våra politiker, både till höger och vänster.

Så vill de signalera att de inte tappat markkontakt, att de inte är en del av en elit i ett elfenbenstorn. Så vill de berätta att de begriper vardagen för vanligt folk. Men när politikerna uttalar detta är det väldigt sällan kopplat till det vi i Sverige oroar oss allra mest över.

Titta på den här sammanfattningen från SOM-institutet, som varje år redovisar en stor undersökning av bland annat de politiska åsikter, tankar och idéer som präglar oss mest just nu:

Det är fyra frågor väl värda att ta på största allvar. Men när det gäller oron för förändringar i jordens klimat levererar politiken inte mycket. Miljöpartiet kämpar på i tysthet, och har fått igenom en del (men inte nog) i regeringsställning tillsammans med Socialdemokraterna, som å sin sida alltid låter väldigt nöjda med klimatpolitiken. Vänsterpartiet har en radikal miljöpolitik men pratar inte så mycket om den. Centerpartiet pratar mycket om miljön men har ingen riktig politik för att angripa klimatfrågan. Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna tycks vara helt ointresserade och renons på idéer. Sverigedemokraterna verkar inte ens tro på klimatförändringarna.

Ibland talar vi om att många är oproportionerligt rädda. Till exempel kan rädslan för brott öka samtidigt som risken att utsättas för brott minskar. Oro och rädsla är inte nödvändigtvis rationella känslor.

Men när det gäller klimatfrågan är oron befogad.

Varje dag – utan undantag – kommer nya rapporter som skrämmer. I dag handlar det till exempel om Arktis, som nu ser ut att få helt isfria somrar redan om 20 år. Det är svårt att ens ta in.

Detta föranleder inga nya utspel och debattartiklar, detta möts inte av några nya förslag eller blocköverskridande samtal. Och att politiken inte reagerar, agerar eller debatterar detta bidrar de till den handlingsförlamning många känner inför klimatfrågan.

När politiken inte tar människors oro på allvar får de fler att ge upp tron på att det går att förändra.

Sök på Politism.se