Stäng
oktober 7, 2016
Eric Rosén, chefredaktör
Klassresan är en rätt svår klättring. Foto: Sebastian Kahnert/AP/TT

Vad du än trodde om klassresor så ser det sämre ut i verkligheten

Vår tids stora fråga är den ekonomiska ojämlikheten.

Vid sidan om klimatfrågan (som dock är nära sammanlänkad med ojämlikhetsfrågan, framför allt globalt) är det få saker som påverkar vårt samhälle så mycket i dag. Och debatten om den har verkligen tagit plats och fördjupats efter finanskrisen och Lehman Brothers-kraschen för åtta år sedan.

En ny studie från USA visar nu att ojämlikhetens konsekvenser är ännu större än man tidigare trott. Rubriken från Washington Post är en bra sammanfattning:

”Striking new research on inequality: ‘Whatever you thought, it’s worse’”

Att mäta social rörlighet är i någon mån att mäta av klass, klassresor och hur mycket av dina möjligheter som avgörs av din klasstillhörighet. Den vanligaste metoden i tidigare forskning fokuserar på att jämföra föräldrar och barn, man mäter över en generationsgräns. Redan där blir det tydligt att den sociala rörligheten är mycket begränsad. Då ser man att USA – möjligheternas land yada yada – inte alls är landet där vem som helst kan bli vad som helst om man bara vågar drömma och jobba tillräckligt hårt. Och det där vet vi förstås redan.

Mindre än en av tio som tillhör den femtedel med lägst inkomster rör sig under sin livstid upp till nivåer i paritet med den femtedel som har högst inkomster. Inte heller bland de som tillhör medelklassen, de som ligger i mitten inkomstmässigt, rör sig fler än var femte upp till den femtedel som tjänar bäst.

Men det som är intressant med nya studien är att den går ett steg längre och tittar ytterligare ett par generationer bakåt. Resultatet är nedslående för den som tror att den liberala marknadsekonomin ska leverera lika möjligheter.

Till exempel: Sambandet mellan föräldrars och barns utbildningsnivå är starkt. Den med lågutbildade föräldrar blir ofta lågutbildad själv, och den med högutbildade föräldrar blir ofta högutbildad själv. Den nya forskningen visar dock att det över fler generationsgränser blir ett ännu tydligare samband – 20 procent starkare – och att den sociala rörligheten, klassresorna, över tid är ännu färre än man tidigare trott:

”Tyvärr vimlar det nu av bevis för att den idylliska berättelse om Amerika – en plats där män och kvinnor kan nå sin fulla potential oavsett omständigheterna kring deras födelse – inte är en berättelse som särskilt många amerikaner erfarit.

‘Alla uppfattningar om social mobilitet vi har är överskattade’, säger Joseph Ferrie (en av forskarna bakom studien). ‘Vad du trodde så är det värre’.”

Forskningen är förstås specifik för USA, men också i det mindre ojämlika Sverige finns tydliga bevis på samma problem. Som vi skrev om LO:s stora rapport om ekonomisk ojämlikhet i maj:

”Den ekonomiska eliten sticker iväg och lämnar resten bakom sig. 

Sverige är ett land där klyftorna växer betydligt snabbare än i andra länder. Den insikten borde prägla det offentliga samtalet mycket mer än vi ser i dag.”

Sök på Politism.se