Stäng
juni 23, 2015
Eric Rosén, chefredaktör
Avgaser gone wild i Santiago. Foto: Jorge Saenz/AP/TT

Tre rubriker som borde spela roll

Den som av någon anledning tycker att det är svårt att hitta saker att engagera sig i när det känns som att politikerna mest träter om marginaljusteringar borde inte ha några problem att lokalisera en ödesfråga.

Klimatkrisen är allt mer akut och den senaste dagarna har artikel efter artikel bekräftat läget.

Det började i lördags i Sveriges Radio som kort och gott rapporterade att ”slutet är nära”. Inte som dramatisk gest utan som saklig återgivning av innehållet i en ny rapport skriven av forskare från några av världens främsta universitet.

”…om vi tillåter det här (klimatförändringar, skogsavverkning och föroreningar) att fortsätta kommer det ta miljontals år innan livet på jorden återhämtar sig och människan lär troligtvis dö ut ganska tidigt på vägen.”

I söndags fick vi bekräftelse på både problemet och vår oförmåga att ta tag i det när DN publicerade ett långt och deprimerande reportage om torkan i Kalifornien, som gör att vattnet helt tar slut.

”Exakt hur mycket av Kaliforniens torka som kan förklaras av klimatförändringarna är svårt att säga, men att de har betydelse råder liten tvekan om.
[…]
Forskarna framhåller vidare att temperaturen aldrig har varit så hög som nu, inte bara det faktum att 2014 var Kaliforniens varmaste år sedan mätningarna inleddes, utan att det är en trend som märks över decennier.”

Inte ens i ett av världens rikaste länder klarar de att hantera krisen, vilket säger något om hur förödande förändringarna blir i de fattigare delarna av världen.

I dag läser vi om Chile där katastroftillstånd utlysts i huvudstaden Santiago, på grund av föroreningar och avgaser. Läget gör att ungefär 40 procent av landets 1,7 miljoner bilar måste hållas borta från vägarna för att luften ska bli bra nog att andas in. Dessutom måste fler än 900 fabriker i landet hålla stängt. Enligt Time kan undantagstillståndet, som till att börja med gäller i ett dygn, komma att utökas om inte luften blir bättre.

Dessa tre rubriker på tre dagar borde väcka något mer i oss än en axelryckning och en eller annan bekymmersrynka inom oss, kan man tycka? Vad sägs om raseri?

Sök på Politism.se