Stäng
augusti 1, 2014
Politism, redaktion
Foto: Fredrik Persson

Tomas Hemstad: Vill Fi stigmatisera viss sexualitet?

Följande text är ett gästinlägg från frilansskribenten Tomas Hemstad, som skriver om återkomsten av porrförbudsivrare i Pridehouse.

I en debatt om porr på Pridehouse säger Feministiskt initiativs riksdagskandidat Veronica Svärd att hon vill begränsa spridningen av pornografi.

Den ”kvinnoförnedrande” och ”våldsamma” porren borde till och med förbjudas. Exakt hur detta ska gå till utreds inte i de citerade delarna av debatten, Svärd vill att regeringen tillsätter en utredning och hon vill ha skärpt lagstiftning mot porr på nätet.

Jag lägger upp länken till QX på min Facebook och får besvikna kommentarer och privata meddelanden från män och kvinnor som röstat på Fi och inte känner igen det parti de röstat på. Men faktum är att det Svärd säger återspeglas på Fi:s hemsida där det står att ”Fi ska verka för att lagstiftningen kring pornografi ses över och att möjligheten att begränsa spridningen av pornografi utreds.”

När Feministiskt initiativ dök upp på arenan så framstod de som ett modernt feministiskt parti. Analysen var intersektionell, alltså tog hänsyn till hur olika maktordningar samverkar och påverkar oss på olika sätt. Just framåtskridandet, det moderna förhållningssättet till politik, är en del av Fi:s framgångssaga. Och redan vid valet till Europaparlamentet började det anas en kognitiv dissonans.

Plötsligt rapporterade Aftonbladet att hälften av toppkandidaterna till valet ville förbjuda alla former av pornografi. Det moderna var som bortblåst och attityden tycktes som hämtad från 90-talet, när S-kvinnor med Inger Segelström i spetsen använde en radikalfeministisk analys av porren, och tyckte sig kunna se övergrepp i porr som var skapad av samtyckande vuxna.

Det går inte att stigmatisera all eller viss sorts porr utan att också stigmatisera den mänskliga sexualitet som den appellerar till.

När politiker, som enligt egen uppgift inte uppskattar porr, tycker att det är upp till dem att avgöra vilken porr som ska finnas tillgänglig, då tycker de samtidigt att de har rätten att rangordna våra sexuella fantasier och uttryck, och vill dessutom använda statlig makt för att styra dessa.

Det finns inte heller några sätt att begränsa spridningen av porr utan att begränsa vår tillgång till internet. Det är precis vad David Camerons konservativa regering i England har gjort, något som fått feministiska skribenter som Laurie Penney att rasa.

 

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se