Stäng
augusti 30, 2017
Zina Al-Dewany, redaktör
Erik Slottners (KD) facebookinlägg.

Smaklöst när makthavare och politiker dömer ut ett konstverk

I går var det invigning av ett konstverk på Sergels torg i Stockholm. Verket består av en svensk flagga på en krökt flaggstång. Vem bryr sig? Tydligen alldeles för många politiker. Kristdemokraten Erik Slottner rasar både på Facebook och i DN.

Han är bland annat orolig för att många inte kommer förstå att det är konst, som till exempel ”utländska besökare och invandrare”. Ja, det är ju allmänt känt att infödda svenskar är de största konstkännarna i världen? Nej det är det inte.

Men det är inte bara han som är upprörd. Aida Hadzializ, ett före detta socialdemokratiskt statsråd twittrade ut sin konstanalys. ”Det finns värdigare sätt att hylla Sverige på, i hjärtat av dess huvudstad, än genom en krökt flaggstång på Sergel”. Hennes nationalism och engagemang för konsten är rörande, men hennes motstånd mot verket är farligt. Det är även Slottners.

Ja, jag skev farligt. I sociala medier får vem som helst vara konstkännare. Att definiera vad som är bra och dålig konst, eller vad konsten betyder, ska inte bara vara till för en mindre elit. Snarare tvärtom. I totalitära stater kvävs alltid kulturen först, och vi är smärtsamt medvetna om hur bokbål tänts för att släcka människors yttrandefrihet- även i Europa. Diktaturer tillåter då bara den ”snälla” konsten, den som förhärligar nationen eller deras ideologi.

Jag tänker inte fylla fler rader med vad konstens uppgift är, vilka som får kallas konstnärer eller vad som är bra eller dålig konst. Det brukar vi aldrig komma överens om ändå. Däremot ska makthavare och politiker passa sig extra noga för att döma ut verk, framförallt på grunderna att det inte hyllar Sverige nog, eller att invandrare inte kommer förstå det.

Om inte annat så är det smaklöst.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se