Stäng
februari 26, 2017
Politism, redaktion
Foto: Jean-Baptiste Beranger

Skulpturen som gör dig anonym på internet

Asrin Haidari skriver om Trevor Paglen som är aktuell med Autonomy Cube på Tensta konsthall, till . Verket berör övervakning och frihet på internet. Texten publiceras i ett samarbete mellan Tensta Konsthall och Politism.

Går det att föreställa sig ett internet utan marknadskrafter eller statlig övervakning?

I snabb takt har vi fått vänja oss vid att vår trafik på internet registreras och används samtidigt som det i det offentliga rummet sätts upp ansiktsregistrerande högteknologiska kameror. Det kallas transparens och öppenhet, och det är få som protesterar. Kan vi ens föreställa oss platser helt fria från bevakning?

Just nu kan du på Tensta konsthall koppla upp dig mot det öppna wifi-nätverket Autonomy Cube och på så sätt inte lämna några spår efter dig. Nätverket är en del av ett konstverk skapat av Trevor Paglen (San Francisco/Berlin) och består av en minimalistisk plexiglaskub som innehåller kretskorten som utgör närverket.

Kuben står på en vit piedestal och har massiva väggar som har ersatt det skyddande plasthöljet som vanligtvis omgärdar nätverket. Väggarna är helt genomskinliga, motsatsen till det ljusskygga som kuben skapar. Den är framtagen tillsammans med civilrättsaktivisten, datasäkerhets-researchern och konstnären Jacob Appelbaum och föreslår anonymitet som ett viktigt medel för att behålla konstarenor fria.

Skulpturen Autonomy Cube gör det möjligt för vem som helst som besöker konsthallen att få sin online-trafik anonymiserad genom det så kallade Tor-nätverket, ett globalt nätverk som drivs av volontärer, vilka via sina system låter trafiken “studsa” mellan olika adresser. Det här gör användarnas exakta information praktiskt taget omöjlig att spåra. Bland användarna som önskar skydda sin identitet finns journalister, aktivister och regimkritiker vars gemensamma mål, och nödvändighet, är anonymisering genom att maskera både sin placering och data.

I dag verkar svaret på sociala och politiska problem lyda: mer transparens! Det påstås vara en lösning på korruption, och framställs som ett sätt att ta itu med terrorism. Men vad händer om vi reflekterar kring synlighetens förutsättningar och konsekvenser? Transparens är i dag synonymt med demokrati och populärt över hela det politiska spektret.

Lite utrymme finns för att förespråka en sekretess, i stället associeras det med oegentligheter. Men idén om transparens stödjer på många sätt neoliberala idéer om privatisering, avreglering och personligt ansvar. I dag finns många forskare som kritiskt tittar på begreppet transparens och försöker förstå det mot bakgrund av nyliberalismens internalisering i våra liv. Vilken ideologisk laddning som finns i begreppen har bland annat forskaren Clare Birchall Kings Collage i London skrivit om när hon har undersökt det problematiska med transparens och samtidigt intresserat sig för den positiva och progressiva sidan av anonymitet och opacitet, som kanske rent av kan vara en strategi för maktkritik.

I skenet av den upplysande texten ”The Swedish Kings of Cyberwar” av Hugh Eakin i New York Review of Books blir kuben av särskild relevans att visa i Sverige. Texten beskriver Sveriges roll som central i statsledd övervakning och texten presenterar fakta kring en mindre känd allians – den mellan FRA (Försvarets Radioanstalt) och NSA (National Security Agency). FRA har nu tillgång till NSA:s mest analytiska verktyg för massövervakning. Samtidigt ligger vi geografiskt väldigt strategiskt till då få fiberoptiska kablar förbinder Ryssland med omvärlden, och de viktigaste passerar under Östersjön. De ökade befogenheterna och det expanderade handlingsutrymmet som Sveriges regering gav FRA 2008 gör oss till en ideal samarbetspartner.

På museer runt om i världen installeras övervakningssystem som spårar besökares rörelsemönster och registrerar vad för slags konst de stannar upp vid, men bör vi inte betrakta konstinstitutionerna som fria arenor? På samma sätt som biblioteken, där ingen polis kan begära ut register över böcker du lånat, ska de erbjuda dig en plats där diskussioner och tänkande sker, där världsbilder expanderar.

Där har inte myndigheter och företag något att göra, menar Paglen. Autonomy Cube låter oss göra motstånd mot att kliva fram i ljuset och synas av en blick som konstruerar spelreglerna för våra möjligheter att vara oövervakade som medborgare.

Varför göras tillgänglig och förstås enligt marknadens och statens logiker?

Asrin Haidari

Sök på Politism.se