Stäng
december 20, 2017
Eric Rosén, chefredaktör
Stefan Löfven och Annika Strandhäll. Foto: Erik Simander/TT

Sjukförsäkringen har gått sönder i Sverige

”Det kommer en ny lagstiftning på plats vid halvårsskiftet nästa år som handlar om att man ska ha en rehabiliteringsplan mycket, mycket tidigare. Och vi tar också bort möjligheten till att dra in sjukpenningen retroaktivt redan från årsskiftet. Men jag kommer också att återkomma med ytterligare åtgärder inom kort.”

Så låter socialföräkringsminister Annika Strandhälls (S) löfte efter det fullständiga raseri som väckts hos de som drabbas, deras anhöriga och inom arbetarrörelsen när Försäkringskassan nekar fler och fler sjukpenning. Nekanden som är en konsekvens av regeringens hårda påtryckningar om att sjuktalen ska ner, till varje pris.

Det är bra att det kommer åtgärder – men så länge vi inte vet vad som komma skall finns ingen anledning att vara mindre kritisk. För sjukförsäkringen har gått sönder i Sverige i dag. Inte för alla, många har ett bra skydd och får precis det de behöver. Men så länge den sparkar ut svårt sjuka i fattigdom och ovisshet är den inte hel, inte acceptabel.

När man skriver om sjukförsäkringen får man många mail, och en del telefonsamtal. De kommer från människor som förlorar sig själva, sin känsla av människovärde och sin tillit till välfärdsstaten i och med de beslut som fattas om deras sjukpenning. Ett av de senaste jag fick skrevs direkt från psykakuten, där en man befann sig efter flera självmordsförsök och sammanbrott direkt kopplat till sjukpenningavslag. Han fann bland annat sig själv på sin båt med ankarkättingen virad runt benet, stirrande ner i vattnet, men fick gudskelov så småningom hjälp av sina anhöriga att söka vård.

Vi har tidigare skrivit om hur många som får avslag enbart baserat på ordvalen i läkarintyget, som nekas sjukpenning för att läkarens formuleringskonst underkänns. I dag skriver Tom Aspengren, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, i Svenska Dagbladet om just den problematiken och om de helt egna, godtyckliga, regler som Försäkringskassan satt upp:

”Skriver inte läkaren exakt det som Försäkringskassan vill så nekas den sjuke sjukpenning redan på den grunden att det, enligt Försäkringskassan, står fel saker i intyget.
[…]
Försäkringskassan ställer alltså krav som läkaren egentligen inte behöver följa eller inte kan uppfylla på grund av tids- eller kompetensbrist. Resultatet blir att den sjuke kommer i kläm.”

Aspengren visar också tydligt i sin artikel hur rättsosäker bedömningen blivit och att Försäkringskassan inte ens följer gällande rätt utan har infört en egen rättsordning, i sin iver att tillmötesgå regeringens stenhårda krav. Han föreslår två krav som måste kunna ställas på Försäkringskassan:

”1. Att Försäkringskassan tvingas följa de lagar som redan finns på området, det vill säga Försäkringskassan ska i större utsträckning följa gällande rätt i linje med befintliga motivuttalanden istället för sina egna kvasi-normer.

2. Att Försäkringskassan tvingas precisera ett faktiskt existerande arbete på arbetsmarknaden som de menar att den sjuke klarar av trots sin sjukdom och med beaktande av de omständigheter som Högsta förvaltningsdomstolen slog fast 2008.”

Det låter som självklarheter, men den dystra sanningen är att i ett system som gått sönder framstår det närmast som en utopi. Den goda nyheten är – som alltid – att det är fullt möjligt för politiken, för riksdag och regering, att fatta beslut som löser problemen.

Som lagar det som gått sönder. Som ger sjuka arbetare en rättssäker och trygg försäkring. Det är inte för mycket begärt.

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler