Stäng
maj 24, 2018
Eric Rosén, chefredaktör
Lawen Redar (S), som är en av de politiker som drivit på för en bättre sexualbrottslagstiftning, röstar för samtyckeslagen på onsdagen. Foto: Lawen Redar

Samtyckeslagen är inget mindre än en feministisk seger

På onsdagen röstade riksdagen med stor majoritet ja till justitieutskottets betänkande om en ”ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet”. Vad det handlar om är den så kallade samtyckeslagen.

Frågan har drivits stenhårt av feministiska aktivister, som förmått de politiska partierna att göra frågan till sin, och den ganska långa process från idé via utredning och lagrådsremiss till riksdagsbeslut har nu nått sitt slut. Många jublar, och detta med rätta.

För nog är det en stor framgång att lagstiftningen nu bygger på följande:

”Gränsen för straffbar gärning ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. Det ska inte längre krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för till exempel våldtäkt.”

Särskilt viktigt är också att det införs ett ”oaktsamhetsansvar” för vissa sexualbrott, vilket innebär att en åtalad kan fällas om rätten bedömer att hen borde ha insett att den andra personen inte ville medverka i den sexuella aktiviteten. Uppmärksammade fall där kvinnor utsatts när de sovit eller där de varit utslagna av berusning och rimligen inte kan ge sitt medgivande kan förhoppningsvis bli lättare för rättsväsendet att bedöma.

Man ska dock komma ihåg att detta inte nödvändigtvis leder till att fler fälls. Beviskraven måste fortfarande vara höga och rättssäkerheten stå i centrum. Samhället kan inte riskera att oskyldiga sätts i fängelse.

Dessutom har både jurister och andra varnat för risken att ännu mer fokus kan läggas på den kvinna som utsatts för övergrepp. Har hennes beteende kunnat tolkas som samtycke? Har hon sagt eller gjort något som den åtalade kan ha uppfattat som samtycke? Gav hon samtycke i ett skede – men inte i nästa – och hur skulle den åtalade kunna uppfatta att detta samtycke inte längre gällde? Och så vidare.

Vad resultatet av den nya lagen blir är alltså rätt svårt att säga innan den använts i tingsrätterna en tid. Men ett avgörande argument för lagen är att den mycket bättre stämmer överens med hur samhället i dag ser på sexualbrott och våldtäkter.

Den nya lagstiftningen kan, tillsammans med bättre polisutredningar och med en utveckling mot det som Politisms Hanna Gustafsson brukar beskriva som ”samtyckeskultur” komma att göra stor skillnad.

Det är verkligen på tiden att samhället och rättsapparaten hänger med i utvecklingen i stort när det rör frågan om sexualbrott och människors sexuella integritet. Det är inget mindre än en feministisk seger.

Sök på Politism.se