Stäng
april 18, 2018
Politism, redaktion
Foto: Jessica Gow / SCANPIX

Så blir skolan ett klassamhälle i miniatyr

När vi till vardags och i den offentliga debatten talar om svensk skola så handlar det nästan uteslutande om lärarkåren. Det senaste exemplet är Liberalernas förslag om att staten ska gå in och höja vissa lärares löner med 5 000 kronor. Vad man verkar glömma bort är att en i vanlig svensk grundskola finns omkring 35 olika yrkesgrupper. Men det är bara en enda grupp som får löften om tusentals kronor i höjd lön. Dessa samverkar för att skolan skall fungera och för att våra elever skall få de bästa möjliga förutsättningarna och en bra fungerande skolvardag.

I skolans värdegrund står det att eleverna skall lära sig om:

  • människolivets okränkbarhet
  • individens frihet och integritet
  • alla människors lika värde
  • jämställdhet mellan könen
  • solidaritet mellan människor

Jag undrar hur detta skall göras när skolan under de senaste fem till tio åren mer och mer blivit ett klassamhälle i miniatyr, där olika medarbetare värderas och behandlas olika utifrån sin yrkesroll. I dag ser vi en skola där yrkesgrupper ställs mot varandra rent ekonomiskt. De senaste årens välbehövliga lärarsatsningar, som till exempel Lärarlyftet, har de facto inneburit att Kommunals medlemmar i skolan har fått stå tillbaka lönemässigt.

Skolornas budget tillåter inga satsningar utöver potten på våra medlemmar.
Det har märkts särskilt i år då läraravtalen inte är klara, skolledarna håller hårt i pengapåsen då de inte vet vad läraravtalet kommer att ge lärarna för påslag i år.
Inte en krona över pott har varit den genomgående under årets löneöversyn.

Detta innebär att löneklyftan mellan de inom Kommunals avtalsområde och de inom Lärarförbundens avtalsområde blir större och bredare.

För att försöka tydliggöra: Medianlön i Stockholms grundskolor för en lärare är 38 100 kronor. Medianlönen för förstelärare är 45 606 krornor. För förskolelärare 33 850 kronor. Bra löner, helt okej löner.

Så hur ser det ut för kommunalarna i Stockholm då?
Medianlön för fritidsledare är 27 385 kronor. För barnskötare 24 400 kronor. Elevassistenter, 24 000 kronor. Vaktmästare, 27 000 kronor. Skolkökskock, 27 765 kronor. Köksbiträde, 23 700 kronor. Lokalvårdare, 23 500 kronor.

Naturligtvis skall en utbildad lärare ha bättre betalt än en utbildad barnskötare, då både utbildningstid och uppdrag är olika. Men vad gör det med arbetsmoral och arbetsvilja när man som barnskötare vistas i barngrupp hela dagen, vikarierar för lärare, får arbetsuppgifter som går utöver arbetsbeskrivningen, är hängiven, effektiv, oumbärlig enligt arbetsgivare – och löneökningen ändå hamnar på 535 kronor?

Jag anser att Sveriges kommuner och landsting (SKL) generellt inte förstår att alla yrkesgrupper i skolan behövs. På sikt kommer det att innebära en försämring att höja lärarlöner och lärarnas status på bekostnad av Kommunals medlemmar. I svensk skola skall det inte finnas A- och B-lag. Det strider inte bara mot skolans värdegrund. Det ger oss också en sämre skola för alla.

Lovisa Sundman är skribent och huvudskyddsombud på Kommunal.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se