Stäng
maj 2, 2018
Eric Rosén, chefredaktör
Jodå, bilden är ett montage. Foto: Fredrik Sandberg/Janerik Henriksson/TT

S och V bör enas om vallöften från 1 maj

Både statsminister Stefan Löfven (S) och Jonas Sjöstedt (V) höll – som traditionen bjuder – tal den 1 maj. Och båda levererade bra vallöften.

Stefan Löfven lovade att höja pensionerna. För en pensionär med allmän inkomstpension på 11 000-14 000 kronor innebär förslaget en höjning med 600 kronor i månaden. Det skulle göra stor skillnad för många som verkligen behöver det. Det ligger också i linje med vad vi på Politism har tjatat om länge. Även alla vi som inte själva är pensionärer har anhöriga som är det eller snart blir det. I dag vet vi att de har så dåliga pensioner att vardagen inte går ihop. Att höja pensionerna är också ett viktigt steg för att göra välfärdsyrken, där det är brist på arbetskraft, mer attraktiva. I dag vet den som ska välja ett yrke att om hen väljer att bli undersköterska kommer hen inte att kunna leva på sin pension.

Jonas Sjöstedt lovade att avgiften till a-kassan ska bli avdragsgill, åtminstone 25 procent av den. Avdragsrätten togs bort av alliansregeringen, samtidigt som de slopade avdragsrätten för fackavgiften. Det ledde till att extremt många både lämnade facket och avslutade sitt medlemsskap i a-kassan. En mycket skadlig förändring från högern, som gjorde att många fler ställdes utan ett riktigt försäkringsskydd om de hamnar i arbetslöshet. Att återinföra avdragsrätten skulle inte bara innebära att fler tecknar en bra försäkring – det skulle också stärka det fackliga engagemanget och den svenska modellen. Sjöstedts vallöfte är både samhällsnyttigt och en bra vänsterreform.

Nu till tråkigheterna:

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet kommer aldrig få igenom sitt förslag utan att enas med Socialdemokraterna. Detta trots att han behandlar S som en av valets huvudmotståndare för V. Stefan Löfven och Socialdemokraterna kommer aldrig att få stöd för progressiv jämlikhetsskapande politik om de samarbetar med Centerpartiet och Liberalerna, vilket är vad de säger att de vill göra. Om S skulle få med sig mittenpartierna på höjda pensioner skulle de tvingas kompromissa med andra saker – politiska förändringar som ökar ojämlikheten, försämrar anställningstryggheten eller pressar lönerna. Så ser den politiska verkligheten ut, tyvärr.

Det bästa – för arbetarrörelsen, för löntagarna och för jämlikheten – vore om S och V tillsammans lovade att båda de vallöften de presenterade kommer att genomföras efter valet om Löfven och Sjöstedt får möjlighet.

För även om det kommer att bli enormt svårt att hitta en stabil vänstermajoritet efter valet så måste en valrörelse tydliggöra skillnader och vägval. Det måste stå klart för medborgarna som går till valurnan vilken inriktning partierna strävar efter.

Att tona ned detta eller kompromissa bort sig själv redan innan valdagen leder bara till otydlighet. En mindre initierad och mindre entusiasmerad väljarbas kommer inte att leda till något gott. I alla fall inte för någon av alla som runt om i hela Sverige tågade under röda fanor den 1 maj.

Sök på Politism.se