Stäng
augusti 31, 2016
Eric Rosén, chefredaktör
Attendo-bossen Henrik Borelius har gjort enorma pengar på skattefinansierad välfärd. Så ska vi inte ha det. Foto: FREDRIK PERSSON/TT

Riskkapitalet ska bort från välfärden – det är det viktigaste

I går fick SVT Nyheter och politiska kommentatorn Margit Silberstein tag på en intressant siffra. Någon har läckt uppgiften att utredningen om vinst i välfärden, som presenteras i november, kommer att föreslå ett vinsttak på 8 procent för privata bolag inom den skattefinansierade välfärden.

Näringslivshögern och vinst-i-välfärden-lobbyn är rasande och ylar om marxism. Men vi ska inte bry oss om det, vi kommer att höra avgrundsvrål vilken typ av reglering som än införs. Det finns ingen nivå och inget förslag som de kommer tycka är rimligt.

I stället måste vi försöka förstå vad ”max 8 procent vinstuttag på investerat kapital” innebär, mer än att det är för generöst mot de vinsthungriga välfärdsbolagen. Kent Werne är journalist och har specialiserat sig på frågan. Han skriver i ETC att det inte är helt lätt att veta vad som diskuteras:

”Allt hänger på några oklara faktorer. Vad som räknas som ‘investerat kapital’ blir helt avgörande.”  

Dessutom är alla andra förslag som utredningen tar fram helt centrala. Kommer det krävas att offentlighetsprincipen gäller alla bolag som är aktiva i vård, skola och omsorg? Allt annat vore vansinne (ja, dagens system är just vansinne). Kommer det ställas tydliga krav på bemanning, så att man inte skapar vinster genom att skära i personalstyrkan?

Och inte minst: Kommer vi att säga absolut nej till riskkapitalbolagen? Det är kanske det allra viktigaste.

Moderaterna har tidigare sagt att de står bakom krav på långsiktigt ägande för välfärdsbolagen, minst tio år, vilket skulle göra det tuffare för riskkapitalisterna att gå in och göra snabba pengar på vårdens och medborgarnas bekostnad. Anders Borg (M) sa som finansminister också att han vill att man säkerställer att bolag i svensk välfärd också betalar skatt i Sverige. Vad gäller skolan har Moderaterna och Borg sagt att det ”inte bör vara riskkapitalbolag på det nuvarande sättet i framtiden”.

Även Liberalerna har sagt att de inte vill ha riskkapitalister i inom vården:
– Vi vill ha bort riskkapitalbolagen som ägare eftersom att de är för kortsiktiga. De är enbart inne för att ägna sig åt spekulationer för några år och sedan sälja vidare. De är inte bra ägare, sa Jan Björklund då och konstaterade:
– Med facit i hand borde det ha reglerats mer, men då får vi göra det nu.

Också Kristdemokraterna har varit beredda att skärpa kraven:

”Ägarna bör därför följa särskilda riktlinjer. Kortsiktiga ägare som maximerar vinst på bekostnad av kvalitet och sysslar med avancerad skatteplanering i länder med begränsad insyn, ligger inte i skattebetalarnas intresse.”

Och detta alltså redan innan ett antal ytterligare skandaler, och innan Academedia börsnoterades och började göra en vinst på 5000 kronor per skolbarn.

Så när vi försöker fatta vad siffran 8 procent innebär är det inte bara kronor och ören vi ska kolla på. Det är om regleringen är tillräckligt sträng för att få bort riskkapitalbolagen, dessa ägare som alla – partier och väljare från höger till vänster – inser är olämpliga och destruktiva för svensk välfärd.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se