Stäng
mars 13, 2017
Eric Rosén, chefredaktör
Två syriska flyktingar som anlände till Cypern via båt från Turkiet i början på februari i år. Här möter de ett Europa som ofta avhumaniserar dem och gör allt för att slippa hjälpa dem. Foto: Petros Karadjias/AP/TT

Omvärlden måste göra mer för Syriens barn

Omvärlden har gett upp om Syrien. Nej, det är inte helt sant, engagemanget är fortfarande väldigt stort.

Men om man tittar på det utfall fredsförhandlingarna gett och på inställningen de rikaste länderna i världen visar alla människor som flyr från kriget så är det i praktiken en omvärld som tappat sin tro.

I Syrien har man dock inte råd att tappa tron. När FN-organet Unicef nu rapporterar att 2016 var det värsta året hittills för Syriens unga och barn finns inget alternativ till att hoppas på att 2017 blir bättre. Förra året dödades minst 652 barn i Syrien och attacker från både regimen och motståndarna har riktats mot såväl skolor som lekplatser. I länder i närområdet befinner sig 2,3 miljoner syriska barn i dag på flykt. Deras lidande är konstant. Till synes permanent. Allt fler barn tvingas också in i strider, barnäktenskap eller barnarbete. SVT rapporterar om barn som används som självmordsbombare.

Okej, omvärlden har kanske inte gett upp. Men om det är såhär det ser ut när omvärldens engagemang fortfarande finns kvar har vi en ännu mörkare helvetesmardröm framför oss, förutsatt att kriget fortsätter.

I Aftonbladet skriver Somar Al Naher inför årsdagen av de fredliga demonstrationer som inledde upproret mot Bashar al-Assad, vars motreaktion ledde landet in i detta konstant pågående blodbad vi nu följer via allt mindre notiser och allt färre och kortare nyhetsinslag.

Somar Al Naher ger en träffande lägesbeskrivning:

”Det finns få ljusglimtar när det gäller Syrien. Bråk i FN:s säkerhetsråd, grannländer som stödjer olika sidor i konflikten utan att vilja se en lösning. Europa som står helt handfallet och som slutit avtal med Turkiets Erdogan för att att stoppa flyktingarna.

Vad kommer den sjätte årsdagen att präglas av? Ännu fler politiska misslyckanden och ännu fler förlorade människoliv? Eller diasporan, att halva Syriens befolkning är på flykt och som knappt något land vill ta emot?”

Hur vi – omvärlden – klarar att hantera och navigera i konflikten, samt hur vi bemöter alla de människor som flyr ifrån den, påverkar miljontals människors liv. Samtidigt definierar det också oss och vilka vi är. I dagsläget är det ingen bild som smickrar oss.

Sök på Politism.se