Stäng
mars 27, 2018
Eric Rosén, chefredaktör
Foto: AP/TT

Nej, Uber Eats – det här duger inte

Lite vid sidan om debatten om att ”införa” enkla jobb till låga löner, som högern är så mån om, lever och arbetar många i Sverige redan med just usla löner, usla villkor och noll trygghet i företag som vägrar teckna kollektivavtal. De ”enkla jobben” finns alltså redan – och väldigt ofta kommer vare sig fackförbund eller lagstiftning åt problemet.

Vi har tidigare skrivit om appen Tiptapp. Med amerikansk förlaga lägger man ut en arbetsuppgift  (exempelvis ”släng min soffa”) i appen för att sedan låta den som lägger det lägsta budet utföra uppgiften. Fram växer ett lågavlönat tjänstefolk som konkurrerar om att till lägsta pris springa ärenden åt bättre bemedlade. Men vi ska nu inte tro att det bara är rika latmaskar som utnyttjar otrygga underbetalda människor via Tiptapp-appen.

Tvärtom visar det sig att till exempel Röda Korset samarbetar med Tiptapp. När jag hör av mig och frågar hur de ser på riskerna att detta kan tränga ut seriös budverksamhet med kollektivavtal och bra villkor – och att de riskerar bidra till att nya extremlåglönejobb växer fram – svarar de att de kommer att diskutera detta med Tiptapp längre fram. Ett icke-svar.

Även Myrorna samarbetar med Tiptapp. De utlovar svar på mina frågor. Men något svar kommer aldrig.

Jag tror inte att Myrorna och Röda Korset vill bidra till att exploatera människor. Däremot tror jag att de är naiva och helt enkelt inte tänker på riskerna och konsekvenserna. För så ser det ut i nästan alla sammanhang där man diskuterar tjänster inom den så kallade ”plattformsekonomin”. Man bländas av ny och spännande teknik och glömmer bort så grundläggande saker som arbetsvillkor och löner.

Även bolagen själva tycks ibland mer naiva än cyniska, i alla fall om vi ska försöka vara generösa mot dem. Yrvaket har till exempel Uber Eats plötsligt dragit slutsatsen, efter den massiva kritiken, att deras kurirer har för dåliga arbetsvillkor. No shit.

Tidningen ETC besökte deras pressträff i förra veckan, där de berättade att även de numera tycker att löner på 20 till 45 kronor i timmen efter skatt är för låga. Nu ska kurirerna – enligt Uber – ha en medellön som är 15 procent högre, cirka 100 kronor i timmen före skatt. Under de timmar då flest beställer mat ska lönen nå 110-125 kronor i timmen. Buden är även försäkrade under de timmar de jobbar.

Å ena sidan är detta en rejäl förbättring. Den förändringen visar hur viktigt det är att bolagen granskas av medier och pressas av löntagare, fackförbund och opinionsbildare. Å den andra sidan är det fortfarande alldeles för dåligt. Det är låglönejobb och klart sämre villkor än vad den som har kollektivavtal får. Och självklart vägrar Uber Eats fortfarande att teckna kollektivavtal, eller ens erkänna att de som jobbar för Uber Eats bör betraktas som anställda i bolaget.

I dag kommer ett nytt pressmeddelande från Uber Eats. De berättar att de ”lanserar dricks”. Den som beställer mat ska med en knapptryckning kunna slänga på en tia eller en hundring på beloppet. Det kommer säkert att ge en del av kurirerna mer pengar i fickan, om de cyklar tillräckligt fort. Det är väl bra.

Men det förändrar på intet sätt grundproblemet: En ny arbetsmarknad där rimliga arbetsvillkor, löner, trygghet och fackliga rättigheter ses som en lyx. En arbetsmarknad där grundläggande rättigheter och möjligheten att leva på sitt arbete fasas ut till förmån för godtycklighet och enskildas generositet.

Allt i teknikutvecklingens och appekonomins namn. Allt för att de som har gott om pengar ska kunna få ihop sitt livspussel billigt på bekostnad av någon annans livskvalité.

Sök på Politism.se