Stäng
april 18, 2018
Jenny Nguyen, praktikant

Nej, tiggeriförbud löser fortfarande inga problem

Under de senaste åren har frågan om tiggeri lyfts med jämna mellanrum. Den senaste händelsen rör ett kontroversiellt förslag i Eskilstuna, där Socialdemokraterna styr.

Förslaget innebär att det ska krävas tillstånd för “passiv pengainsamling” på flera platser i kommunen. Tillstånden ska dessutom vara förenade med en avgift som måste betalas per tillfälle. Politikernas motivering? Få bort tiggeriet från Eskilstunas gator.

Redan i höstas avslogs Vellinge kommuns försök att få igenom ett regelrätt lokalt tiggeriförbud. Tiggeriförbud är helt enkelt inte förenligt med svensk lag. Väl medvetna om detta försöker därför Eskilstunas politiker hitta en ny metod för att kringgå detta.  

Men det handlar såklart inte bara om Eskilstuna. Med en valrörelse som närmar sig ser vi ett uppskruvat tonläge där flera partier ställer sig bakom ett nationellt tiggeriförbud, bland annat Moderaterna.

Vi bör komma ihåg att tiggeri inte är ett nytt fenomen i Sverige. Fram till medeltiden rådde det en allmän uppfattning om att det var en god gärning att dela med sig till den som tiggde. Men med ett hårdnande klimat och en ändrad syn på fattiga infördes de första lagarna mot tiggeri i Sverige i mitten på 1800-talet. De avskaffades sedan av Tage Erlanders socialdemokrater på 1960-talet. Med andra ord: synen på fattiga är inte statisk utan snarare djupt politisk.

Tiggeriet väcker ju en hel del känslor. Det handlar trots allt om en väldigt synlig fattigdom med en påtaglig närvaro i våra allmänna utrymmen. Att de flesta som tigger också är romer – en grupp som har förtryckts under väldigt lång tid i såväl Sverige som i Europa, spelar sin beskärda roll.

Hur värjer man sig då mot den misär som förkroppsligas av tiggande personer? Smidigast är att köpa fantasin om att vi har alla samma förutsättningar i livet. Den som är fattig i dagens samhälle har bara sig själv att skylla. Det är ett resultat av lathet och ansvarslösa beslut, men inte någonting som vi har ett kollektivt ansvar för.

Men fattigdom kan aldrig bekämpas genom att förbjuda dess synlighet.

Tvärtom är ett tiggeriförbud väldigt kontraproduktivt. Många kommer i stället att tvingas in i prostitution och kriminalitet. De utsatta riskerar därför att bli ännu mer utsatta.

När Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna, kommenterar förslaget säger han:
– Vi måste kunna ha en intellektuell diskussion om hur fattigdom ska få ta uttryck, vad vi tolererar att fattiga människor ska leva i.

Vi är många som håller med.

Just därför kan vi sluta diskutera tiggeriförbud. Låt oss i stället prata om de långsiktiga lösningar som behövs så att ingen ska behöva tigga för sin överlevnad.

Sök på Politism.se