Stäng
oktober 27, 2016
Eric Rosén, chefredaktör
Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra och förste vice ordförande Peter Danielsson. Foto: Janerik Henriksson/TT

Moderaternas vinst i välfärden-förslag är mest ett försök att få debatten ur världen

I dag granskar Sydsvenskan betygsinflationen i Skåne och visar att överbetygen är ett problem tydligt kopplat till friskolor. Det säger sig självt, eftersom höga betyg gör det lättare att rekrytera elever på en vinstfokuserad marknad. Så illa funkar vårt trasiga skolsystem sedan pengarna fått spela huvudrollen i stället för kunskaperna och utbildningen.

I dag berättar också Stockholm Direkt om att börsnoterade friskolekoncernen Academedia AB stämmer Solna stad på nio miljoner kronor. Anledningen är att Solna gått in och täckt underskott i kommunala verksamheter för att säkerställa att barnen får tillräckligt bra utbildning. Det agerandet ser Academedia som en ren stöld – och kräver att även de får extra pengar, oberoende av om de har samma underskott eller ej. Inte helt olikt hur friskolorna agerat i Uppsala tidigare när politiken försökte prioritera skolor i socioekonomiskt utsatta områden.

Den här vettlösa politiken måste förstås stoppas och regeringen och Vänsterpartiet väntar därför in den utredning om vinst i välfärden som Ilmar Reepalu presenterar den 8 november.

Men avskyn mot vinstuttagen från den skattefinansierade välfärden finns i alla partier. En majoritet av de borgerliga väljarna säger nej till vinstuttag i välfärden. Det är den insikten som gör att Moderaterna i dag presenterar ett kompromissförslag. Tanken är att man ska kunna enas med den rödgröna regeringen och få frågan ur världen, för högern vill till varje pris slippa se detta som en valfråga.

Förslaget har flera delar och är antagligen mer långtgående än Moderaterna egentligen önskar. De vill verkligen nå en kompromiss. Tyvärr väcker det fler frågor än det ger svar – och inget, absolut ingenting, tyder på att det skulle ha effekt.

1. Generell tillståndsplikt.
– Moderaterna vill införa en ”tillståndsplikt”, vilket i sak inte betyder mycket och framför allt inte innebär någon särskild skillnad mot hur det ser ut i dag. Den enda möjligheten till förändring som en tillståndsplikt kan innebära är om det kopplas till tydliga skrivningar om ”långsiktigt ägande”, för att få bort riskkapitalet. Moderaterna använder i stället formuleringen ”ekonomisk uthållighet” vilket man lika gärna kan definiera som att ägarna ska ha gott om kapital, det är absolut inget som skrämmer bort lycksökare.

2. Nationella kvalitetskrav.
– Alla tycker väl att det är bra med krav på hög kvalitet. Moderaterna menar dock att det mest handlar om att man ska ha elever med bra betyg och att man inte ska ha en risig budgetsituation. Bemanningskrav, eller krav på lärartäthet, diskuterades på Anna Kinberg Batras presskonferens men avfärdades delvis som ett för trubbigt instrument. Däremot bör en skola som uppvisar ”trendmässigt höjda skolresultat […] anses ha högre kvalitet”, skriver Moderaterna i sin rapport. Vad vi får är alltså ytterligare incitament att driva upp betygen och ännu starkare skäl att ägna sig åt kreativ bokföring.

3. Tillsynsmyndigheter ska följa upp kvalitet.
– Detta finns förstås redan hos Skolinspektionen och Skolverket, och det är väl inte fel att stärka upp tillsynen på ett så oerhört illa fungerande område som skolan. Så visst, kör i vind. Men även här verkar det som att Moderaterna främst vill se mer fokus på skolresultat, det vill säga betygen, vilket inte är nåt vidare instrument.

4. Sanktioner vid bristande kvalitet.
– Vid bristande kvalitet ska statlig tvångsförvaltning av privata skolor vara en möjlighet. Där tittar man på Storbritanniens och Nederländernas lagar som förebilder. Värt att notera är dock att inget av länderna accepterar privata vinstuttag i skattefinansierad skola. På så sätt är de verkligen förebilder.

Dessutom ska en tillfällig vinstutdelningsbegränsning kunna åläggas en vinstdrivande skola om kvaliteten ”under längre tid” inte är tillräckligt bra. Tittar man närmare på förslaget är vägen till vinstutdelningsbegränsning enormt lång. En skola som en lång tid uppvisat mycket allvarliga brister ska tvingas skriva under ett ”kunskapskontrakt”. Kunskapskontraktet kommer med extra resurser från staten, vilket gör att skolkoncernen inte får ta ut någon vinst så länge kontraktet gäller, maximalt under tre år. Som om det skulle få bort avarterna?

Hur Moderaterna vill göra med befintliga friskolor och friskolekoncerner är lite oklart. Ska börsnoterade koncerner som Academedia tvingas ombilda bolaget med nya riktlinjer? I aktiebolagslagen anges att när det gäller bolag som ”helt eller delvis skall ha ett annat
syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen”. Ska syftet vara utbildning underkastad en möjlighet till statlig vinstutdelningsbegränsning är det inte säkert att detta håller ihop.

Hur partiet och partiledare Anna Kinberg Batra ska lyckas förklara det här och få det att framstå som effektivt blir minst sagt intressant att följa.

Om vi ska tala klarspråk: Vad Moderaterna egentligen försöker göra med sin rapport och sitt förslag är att hitta ett sätt att bevara dagens system nästan precis som det är – samtidigt som de signalerar till väljarna att de stramar upp den havererade svenska skolan.

Den enda slutsats jag vågar dra med säkerhet av det här röriga utspelet är att det inte är vad vi som vill ha en svensk skola i världsklass har väntat på.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se