Stäng
januari 28, 2015
Eric Rosén, chefredaktör
Foto: Maja Suslin / TT

Med vilken rätt skiljer vi Aisha från hennes familj?

Går vi tillbaka två år så handlade migrationsdebatten i stor utsträckning om de många fall då små barn eller sjuka gamla utvisades ur landet trots att det tycktes vansinnigt inhumant och oetiskt.

I dag, när behoven av skydd är större än på länge, handlar debatten i stället ofta om hur vi kan få färre att komma hit över huvud taget. Det är en deprimerande förskjutning, som visar på en besvärande trend i den asylpolitiska debatten.

Tidigare var vi till vänster Migationsverkets hårdaste kritiker, för att de kastade ut folk som borde få stanna, för att de firade avslag med tårta. I dag är vi Migrationsverkets försvarare, för att de inte stänger gränserna helt, medan högern numera grillar Migrationsverket för att de släpper in för mycket flyktingar.

Men det är viktigt att påminna om att de sjuka gamla eller små barn som utvisades på orättfärdig grund tidigare fortfarande utvisas och avvisas.

För ettåriga Aisha är den humana svenska flyktingpolitiken just nu allt annat än omhändertagande och human. Hon har fått uppehållstillstånd bara för att se hela sin familj utvisas. Aisha har ingen annan släkt i Sverige, och ska alltså som ettåring nu skiljas från sin familj – mamma, pappa och sexårig storebror som bott fem år i Sverige – i enlighet med Migrationvsverkets beslut.

Sök på Politism.se