Stäng
februari 22, 2017
Amra Bajric, skribent
Finansminister Magdalena Andersson (S) och statsminister Stefan Löfven (S) Foto: Ulf Palm/TT

Lovande S-förslag men varningsklockorna ringer

Statsminister Stefan Lövfen (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) ger i en debattartikel i Aftonbladet en rad lovande förslag.

Det är glädjande att det inte går ut på att invandrarkvinnor ska börja städa hos mer välbeställda par i stället för att vara hemma med sina barn. Äntligen ger S ett eget svar på RUT-avdraget, alliansens lösning på alla ekonomiska jämställdhetsproblem.

Några av förslagen är allmän förskola för alla barn redan från att de fyllt två år, mer satsningar på utbildning och språkundervisning. Gedigna förslag som på sikt skulle kunna förbättra invandrarkvinnornas livssituation. Stabil socialdemokrati på tapeten igen. Fint.

Under 2015 gavs hälften av alla uppehållstillstånd till kvinnor, trots den uttjatade vanföreställningen att Sverige enbart tar emot ensamkommande män som lämnat kvinnor och barn vind för våg i hemlandet.

Löfven och Andersson har helt rätt i att kvinnorna inte får fastna i hemmet. Därför vill de se över föräldraförsäkringen och se till så att den delas lika mellan kvinnor och män.

De lågavlönade eller arbetslösa invandrarkvinnorna är en ofta stum grupp i samhället. Väldigt sällan hörs deras egna förslag för att deras situation ska förbättras. Det gör dem till en väldigt tacksam grupp att använda i politiska syften där både alliansen och regeringen kan tala för dem men aldrig med dem. De här förslagen behöver därför förankras i en kontinuerlig dialog med den berörda gruppen.

Aftonbladets ledarsida skrev Somar Al Naher i oktober förra året om att Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar att det kommer behöva anställas 160 000 undersköterskor till år 2035. Men trots enorm efterfrågan på personal inom vård, äldreomsorg och skola satsar den svenska arbetsmarknadspolitiken på att premiera traditionellt ”manliga” yrken.

Arbetsförmedlingen erbjuder utbildningar som maskinförare och mekaniker – något främst män söker sig till. Invandrarkvinnor kan förstås också utföra dessa arbeten men hur många av de svenska kvinnorna söker sig självmant dit? Jämställdhetsverktygen prövas först på en redan utsatt grupp. Motsätter de sig ett förslag ses de som ovilliga att anpassa sig till Sveriges syn på jämställdhet och går de med på förslagen hamnar de ofta inom lågavlönade yrken med usla arbetsvillkor.

Så även om Socialdemokraterna har många goda förslag för att komma till bukt med arbetslösheten inom gruppen invandrarkvinnor så ringer en del varningsklockor. Om männen utbildar sig till prioriterade yrken av Arbetsförmedlingen och kvinnorna går till lågavlönade yrken inom vård och skola så kan en delad föräldraförsäkring slå hårt mot redan utsatta familjer. Arbetsmarknadsprogrammen är utformade på så sätt att fler resurser går till utbildning inom mansdominerade yrken medan yrkesgrupper som domineras av kvinnor eftersätts.

Det räcker alltså inte med att få ut fler kvinnor i arbetslivet. Lönerna inom vård, omsorg och skola måste höjas om uttaget av föräldraförsäkringen ska kunna bli jämställt.

Kvinnodominerade yrken måste helt enkelt prioriteras och villkoren förbättras. Det hjälper invandrarkvinnorna som står utanför arbetsmarknaden, samtidigt som det hjälper alla kvinnor, oavsett bakgrund.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se