Stäng
november 17, 2017
Eric Rosén, chefredaktör
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Löfvens envishet om flyktingarna skadar Socialdemokraternas valrörelse

Aftonbladet har i dagarna publicerat två debattartiklar som rör de unga som hotas av utvisning till Afghanistan.

Först ett upprop från 33 folkkära profiler som kräver att utvisningarna stoppas av de ensamkommande som hunnit fylla 18 i väntan på att deras asylärenden prövas.  Bland de som undertecknat finns Björn Kellman, Carola Häggkvist, Jonas Gardell, Shirley Clamp, Niklas Strömstedt och Babben Larsson.

Sedan en debattartikel från flera profilerade socialdemokrater. LO:s tidigare ordförande Wanja Lundby-Wedin, tidigare integrations- och jämställdhetsminister Jens Orback, ordföranden för Socialdemokrater för Tro och Solidaritet Ulf Bjereld (dessutom adjungerad i partiets verkställande utskott) samt Thomas Hammarberg, rådgivare för mänskliga rättigheter. De ställer sig bakom samma krav – och pekar på att de norska socialdemokraterna i Arbeiderpartiet gått före och visat hur man kan göra.

Dessutom startar nu elva organisationer i civilsamhället #novemberuppropet, där bland andra Rädda Barnen, BRIS, Sveriges stadsmissioner och IM – Individuell Människhjälp kräver att Stefan Löfven stoppar utvisningar till Afghanistan för ungdomar som kom till Sverige 2015.

Pratar man med socialdemokrater, både inom kommunpolitiken och bland riksdagsledamöterna, inser man att tämligen stora delar av partiet tycker att partiledningens linje är fel. I SVT såg vi i veckan folkvalda socialdemokrater hota att lämna partiet om ingen förändring sker.

Detta sker samtidigt som rättssäkerheten i åldersbedömningarna ifrågasätts allt mer av expertisen och samtidigt som Miljöpartiet stenhårt försöker pressa S att hitta en bättre lösning.

Men av taktiska skäl vägrar statsminister Stefan Löfven och hans närmaste ändra sig. Deras bedömning bygger inte minst på att stoppade utvisningar skulle kunna irritera en del väljare.

Det är samma överväganden som gör att partiledningen inte vill återgå till permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening (trots protester från SSU, LO och Socialdemokraternas EU-parlamentariker).

Man för alltså en politik som man vet försvårar integrationen, man bidrar aktivt till att fördjupa våra samhällsproblem, för att man inte vill stöta sig med de väljargrupper som annars kan lockas av mer auktoritära eller främlingsfientliga röster.

Det är en splittrande taktik, som gör partiet svagare och som riskerar att ge socialdemokratin en valrörelse där en avgörande del av partiet saknar entusiasm och känner sig mer besvikna på sitt parti än entusiastiska över att vinna valet. Dessutom är det förstås en katastrof för alla de enskilda som drabbas av politiken.

Det är svårt att se att Stefan Löfven, Magdalena Andersson och deras närmaste ska ändra sig. Priset för detta kan bli högt, även för partiet.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se