Stäng

Sponsrat innehåll

december 21, 2017
Politism, redaktion
Foto: Jean-Baptiste Beranger

Globala bostadsabonnemang och nätverksstater?

 Texten publiceras i ett samarbete mellan Tensta Konsthall och Politism.

I dag är det val i Katalonien efter självständighetsdeklarationen i oktober. Frågan om självständighet för regionen har länge drivits främst av konservativa nationalister, medan vänstern i stort är skeptisk och Podemos splittrat. Men varför hålla fast vid den traditionella nationalstaten, vare sig den är stor eller liten? Hur skulle en självstyrande stat kunna se ut om den vore ett utspritt nätverk i stället för en territoriellt avgränsad nation? Den frågan ställer sig konstnären Christopher Kulendran Thomas i det spekulativa projektet New Eelam: Tensta som visas på Tensta konsthall till och med 14 januari.

New Eelam är ett långsiktigt konstverk som handlar om framtidens medborgarskap och boende och är utformat som ett teknikföretag i fastighetsbranschen. Syftet med företaget är att ta fram ett flexibelt, globalt bostadsabonnemang som ska göra ett av vår tids viktigaste produktionsmedel – hemmen – lika strömningsbara som musik och film. Det här post-kapitalistiska startup-företaget bygger på kollektiv tillgänglighet i stället för enskilt ägande och planerar att omformulera äganderelationer genom att låta ett slags lyx-kommunalism tillgänglig för många ersätta den privata egendomen. När mycket i dagens teknologiskt påskyndad platslöshet rör sig i riktning mot molnbaserade abonnemangsmodeller, för allt från strömning av medier till bilpooler, kan dagens fasta boende kännas alltmer begränsande. Thomas spaning är att rörlighet och de relationer som det möjliggör och de erfarenheter som därmed kan delas, i framtiden kommer att värderas högre än samlandet av materiella ägodelar.

New Eelam: Tenstas ”konceptrum” på Tensta konsthall består av en plattform försedd med bl a två vattenbaserade ekosystem för hemmabruk där fiskar göder växtlighet som i sin tur renar vattnet till systemets akvarier. De här levande skulpturerna använder sig av tekniker för att odla t ex grönsaker utan jord som redan är i bruk i världens storstäder. Konceptrummet är ett exempel på vad det flexibla globala bostadsabonnemanget ska kunna erbjuda när fastighetsmarknadens vinster används för att sänka boendekostnader: abonnenterna kommer att ha ständig tillgång till lägenheter i städer runt om i världen mot en heltäckande, enhetlig avgift så att de kan flytta omkring som de vill, och så småningom kommer varje abonnents personliga inställningar
i en alltmer datoriserad bostad att följa med från stad till stad. Och tack vare det flexibla boendet i husen kommer de att kunna säljas lättare än om de boende hade fasta hyreskontrakt. Tanken är att den enskilda abonnemangskostnaden successivt ska kunna sänkas med hjälp av fastighetsvinster som genererats genom handel med en ständig fastighetsportfölj städer emellan, för att till slut bli gratis och därmed utgöra en grund för nya former av medborgarskap över gränserna.

Frågan om medborgarskap är hjärtat i projektet, där rätten att höra hemma någonstans över hela världen är bunden till specifika nationer. Kulendran Thomas ser frågan i ljuset av sin egen familjs historia, genom de tamilska tigrarnas resultatlösa kamp för självständighet gentemot det som nu är Sri Lanka. Efter att ha slagits för sitt självbestämmande när Ceylon lösgjorde sig från Storbritannien 1948 erhöll det självutnämnda tamilska hemlandet ”Eelam” slutligen självstyre i trettio år innan det fick ett brutalt slut i och med det srilankesiska inbördeskriget 2009. Vad händer om tekniken istället möjliggör en mer flytande form av medborgarskap oberoende av landsgränser?

Filmen 60 miljoner amerikaner kan inte ha fel, som visas i Kulendran Thomas konceptrum, pekar på några förslag om medborgarskapet som ett val och inte ett nedärvt privilegium. Påverkad av Albert O. Hirschmans idéer om möjligheten att emigrera som det slutgiltiga sättet att garantera politiskt ansvar från makthavarna har blockkedje- och bioteknikentreprenören Balaji Srinivasan framhållit tanken att vägen till dagens Nya Värld skulle kunna banas i en helt annan dimension – i ”molnet”. I filmen behandlas
de frigörande möjligheterna i den rörlighet över nationsgränserna
som drivs fram av teknologin. Hur skulle den självständiga individen
– snarare än industriarbetaren – kunna bli ett revolutionärt subjekt i ett postkapitalistiskt samhälle? Den beskriver hur molnens arkitektur, som kartlägger sinnestillstånd i stället för tillstånd i nationalstaterna, skapar nya möjligheter för mer flytande former av medborgarskap att uppstå bortom de geografiska gränserna.

Likt mycket konst idag är Kulendran Thomas verk ett komplext experiment som bygger på hypoteser om hur vi skulle kunna leva, inspirerat av den sorts djupgående, långsiktiga ekonomiska och politiska omvandling som Karl Marx föreställde sig. Istället för att ställa sig utanför det existerande systemet föreslår han att något som har större möjligheter att bli verklighet om det fungerar bra, något som folk vill ha och inte genomförs med våld, inom det rådande systemet. Medan platslöshet håller på att bli ett permanent villkor för alltfler människor, finns i New Eelam Tensta inga anspråk på någon omedelbar lösning på det överhängande problemet med att människor som idag saknar bostad och medborgarskap trängs undan. Valet i Katalonien kommer inte heller att lösa problemet med nationalstaten men det väcker onekligen oundvikliga frågor om framtidens medborgarskap – hur ska vi leva tillsammans?

Maria Lind

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se