Stäng
januari 28, 2014
Eric Rosén, chefredaktör
Åkesson lär möta fler protester mot rasism under sin arbetsplatsturné. Foto: Björn Larsson Rosvall / SCANPIX

Fuskande SD är allt annat än en folkrörelse

Pengar och makt rinner endast uppåt, medan skuld och fördömanden är det enda som sipprar ner. Så kan man sammanfatta Sverigedemokraternas partistruktur och partikultur. Det handlar om en rörelse som oändligt många gånger kritiserats för att vara toppstyrd av gräsrotspolitikerna. Det handlar om ett parti där de folkvalda utesluts eller hoppar av i protest mot hur partitoppen berikar sig och styr alla pengar till en liten elitkärna i riksdagskansliet. Vi har också sett partiet tidigare fifflat till sig skattepengar.

När det kommer till skandaler är det partiets representanter ute i landet som slängs ut under nolltoleransfanan medan toppolitikerna hålls om ryggen och får stanna kvar i värmen, trots att de många gånger gör betydligt värre saker.

En person kan uteslutas för att han ställt sig lite för positiv till ett moskébygge medan ingen får stå till svars för att ha redigerat ”järnrörsfilmen” och lögnaktigt spridit den falska – ”SD-vänliga” – versionen i Sverigedemokraternas officiella kanaler.

Pengarna man får in sipprar aldrig ut till lokalpolitiker och gräsrötter. Tvärtom kräver SD fortfarande att partierna lokalt ger sina pengar till Sverigedemokraternas riksdagsarbete, även när det leder till att de lokala SD-föreningarna utplånas. Hela Sveriges Sverigedemokrater ska inte leva, det är ett som är säkert. Tvärtom ska Björn Söder, Jimmie Åkesson, Kent Ekeroth och resten av den lilla kärnan (där inte ens alla riksdagsledamöter ingår) ha allt. Alla pengar och all makt i partiet ska koncentreras kring en liten elit. Detta vet alla som bevakat Sverigedemokraterna och det blev också jag varse när jag (för framför allt Nyheter24) följde organisationens inre liv mer regelbundet.

Det är den bakgrunden man bör känna till när man tar del av Aftonbladets avslöjande på tisdagen.

Sök på Politism.se