Stäng
augusti 22, 2017
Elisabeth Lindberg, redaktör
Elever och lärare i klassrum, årskurs 1. Foto: Jonas Ekströmer / TT

För högern är vinsterna viktigare än barnen

Sedan nyheten kom i söndags om att regeringen och Vänsterpartiet går vidare med förslaget om vinsttak för välfärdsföretag har högerns panikreaktioner inte varit nådiga. Men desperationen är argument nog för att gå till val på frågan. När överorden handlar om att skolbarn skulle fara illa för att vinstbegäret regleras bort har man lämnat all rim och reson. Desto bättre att slå hål på dem en gång för alla.

Det verkar ha gått upp för högern att det inte går att argumentera mot en vinstreglering genom att ropa om hot mot äganderätten eller fri företagsamhet. Väljarna köper dem inte. Eftersom att det gemene man faktiskt vill är att välfärden ska vara pålitlig, likvärdig och ha nog med resurser.

Vem bryr sig om Kunskapsskolan, Aleris eller Capio i sig? Väldigt få utanför kretsen av ägare och ägarnas hejaklack i form av de borgerliga partierna och högerns ledarskribenter. Det vi däremot bryr oss om är vår lokala vårdcentral, skola eller förskola. Det är dit vi vänder oss när vi är sjuka och det är där vi går i skola och förskola. Och det känns inte helt bra när någon stor jätte köpt upp skolan.

Det finns det ingen anledning att reglera bort personalägda vårdcentraler, skolor som drivs av ideella föreningar eller sjukhus som ägs av stiftelser. Dessa hamnar dock sällan över vinsttaket. Varken ideella föreningar eller stiftelser har som ändamål att göra vinst.

Högerns försök att smeta ihop storbolagen med små aktörer är den verkliga smärtpunkten. När borgerliga partier pratar om valfrihet är det i själva verket företagens frihet de menar. De tio största välfärdsföretagen ägde nästan fyrtio procent av marknaden 2015 och de ideella krafterna är försvinnande få. Det är denna ”äganderätt” högern försvarar när de pratar om vinstbegränsningens påstådda hot.

Konkurrens som annars brukar vara ett självändamål i det högra politiska lägret är frånvarande här. Det är inte särskilt konstigt. Verklig konkurrens eller ”mångfald” i välfärden förutsätter i själva verket en annan typ av reglerad marknad. Det förutsätter en vinstreglering.

Poängen med vinstbegränsningar är just att få bort det ägande som enbart går ut på att göra vinst. Sådana företag skulle lika gärna kunna tillverka gummistövlar om det var mer lönsamt. Nu råkar vård, skola och omsorg ge högre vinstmarginaler och därför biter sig företagen fast.  Trots att välfärden tillhör oss medborgare.

På många sätt är det bra att överorden kommer nu. Riksdagen speglar inte folkopinionen i den här frågan och valrörelsen blir därför den enda rimliga arenan att avgöra vinstfrågan på. För högern kommer vinsterna alltid vara viktigare än barnen.

Sök på Politism.se