Stäng
april 4, 2017
Eric Rosén, chefredaktör
Foto: TV4/Kalla Fakta

Flickor och pojkar delas upp på skolbussen – sätt stopp för religiösa friskolor

Skolan ska aldrig präglas av religiösa dogmer och regler. Det är de flesta överens om. Ändå är det just vad den gör, på sina ställen. Kalla Fakta avslöjar i dag till exempel att en religiösa friskola i Vällingby i Stockholm gör könsindelning på bussen av lågstadieungar. Pojkarna måste sitta fram, flickorna bak. Samma skola har tidigare fått kritik för könsuppdelad idrottsundervisning. En rimlig kritik också det, men könsuppdelad gymnastik är vanligt också i mer sekulära friskolor, liksom i kommunala.

Den könssegregerade bussresan är något helt annat och bör betraktas som ett inslag ensidigt kopplat till en tolkning av religiösa påbud. Därmed visar den tydligt på problemet med religiösa friskolor, även när de själva säger sig vara fria från konfessionella inslag.

Det finns många liknande exempel. Kalla Fakta granskade för fem år sedan Plymouthbrödernas sekteristiska religiösa friskola i ett stort reportage. Också i andra religiösa friskolor får religiösa påbud och regler ett orimligt genomslag.

I en läsvärd studie vid Göteborgs universitet från 2006 intervjuades rektorer på ett antal religiösa friskolor. Där framgår till exempel att 98 procent av personalen på en katolsk skola i Göteborg är troende och att eleverna hela tiden påminns om den katolska kyrkans syn på till exempel abort, eller användandet av preventivmedel. Den intervjuade rektorn säger själv att det inte går att bedriva icke-konfessionell undervisning i en religiös friskola.

Politikerna i Sverige älskar – både till höger och vänster – att gå ut och säga att de religiösa friskolorna ska bort, för de är en konstant het potatis. Ändå händer det aldrig något, som ni kanske har märkt.

Så vare sig kraven på förändring kommer från enskilda moderater, ordföranden för S-kvinnor, Jan Björklund (L), Rossana Dinamarca (V) eller någon annan ska man ta dem med en stor nypa salt. Sverige tolkar nämligen Europakonventionen och FN:s konventioner på ett sånt sätt att det anses ”omöjligt” att stoppa religiösa friskolor.

Socialdemokraterna har till exempel både 2004 och 2007 diskuterat förbud mot religiösa friskolor, och Jan Björklund var med i samma debatt med samma uppfattning också på den tiden. I regeringsställning händer dock inget vare sig regeringen är innehåller borgerliga eller socialdemokratiska politiker.

Nu utlovas ”skärpt kontroll”, vilket väl är standardsvaret när friskolor frifräser, vare sig det gäller vinstuttag eller konfessionella inslag i undervisningen. Det är svårt att se att det räcker. Och medan det åtminstone finns ett förslag för att få bort vinstjakten ur friskolorna så trampar alla vatten i frågan om religiösa friskolor. Kanske är det dags att regeringen – gärna med brett stöd över blockgränsen – beställer en utredning med det explicita uppdraget att ta reda på hur man kan få bort de religiösa friskolorna utan att bryta mot några konventioner. För det kan knappast vara helt omöjligt.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se