Stäng
december 6, 2013
Eric Rosén, chefredaktör
En person som fick chansen att glänsa, där andra inte fick chansen, vilket gör att han framstår som en stor ledare, enligt Reinfeldt. Foto: Rajesh Jantilal/AP/Scanpix

En man som Reinfeldt ”vet att vissa beundrade”

Nelson Mandela blev medlem i ANC 1942 och från 1950-talet var han en av rörelsens förgrundsfigurer. Nu har han gått bort, 95 år gammal, efter ett liv i konstant kamp där de fem åren som president på 1990-talet bara är en del.

Men när man hör Fredrik Reinfeldt i snart sagt samtliga stora svenska etermedier dagen efter att Nelson Mandela gått ur tiden är det svårt att inte bli provocerad. Reinfeldt pratar om Mandela som en person vars gärning främst gick ut på att han valde försoning när han blev frikänd. Han pratar om en ledare där vägvalet på 1990-talet framstår som det enda viktiga. Tiden innan, åren i fängelse, kampen utan presidentämbetet nämns knappt. Historien om Nelson Mandela och ANC tycks i Fredrik Reinfeldts bok börja 1990.

Inte heller förmår Reinfeldt heller berömma Nelson Mandela som ledare. När han i SVT får frågan om hur stor Nelson Mandela är som ledare, hur många det finns i hans kaliber, tonar Reinfeldt ner betydelsen så mycket att det blir närmast kränkande. Det är ett långt svar men det innehåller inget annat än ord som reducerar Mandela till nästan vem som helst:

– Ibland säger man att det är själva uppgiften som adlar ledarskapet. Det är ställd inför de svåraste av prövningar som man visar om man har det här ledarskapet inom sig eller inte. Det är bara det att för många ledare kommer inte den typen av prövningar som Nelson Mandela ställdes inför. Men jag vet att både i den politiska världen och för många människor runt om i världen så hänvisar man till honom som en person man känner personlig beundran inför därför att man ser att det är en man vars personliga ställningstaganden fick stor betydelse.

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler