Stäng
januari 30, 2014
Margret Atladottir, redaktör
Vad behöver mänskligheten – fler platser på internet att säga vad man vill, eller mer aktivt redaktörskap? Foto: Berit Roald/NTB/Scanpix

En lektion i hur man inte lanserar en debattsatsning

Jag tänkte i all välmening bjuda på en lektion i hur man INTE ska lansera en debattsatsning. Apropå aktuella händelser… Så, häng me!

  1. Du lanserar en debattsatsning. Parollen är att så många som möjligt ska få komma till tals. Frågan är: saknas det verkligen forum där folk får komma till tals? Är det inte så att det finns oändliga möjligheter på the www att få komma till tals i alla möjliga frågor? Finns det ett behov, ett tomrum, som ska fyllas? Eller saknas det inte snarare forum där ett aktivt redaktörskap faktiskt styr upp lite? När den frågan är besvarad väljer du ändå att gå vidare med att ”så många som möjligt ska få komma till tals”.
  2. Du, med tanke på denna paroll, behöver alltså låta så många som möjligt komma till tals. Det trumfar med andra ord själva innehållet. För har du satt upp någon sorts standard eller redaktionell linje över vad som känns bra att publicera kommer det innebära massor med jobb.
  3. Du publicerar en insändare från en privatperson med rubriken: ”Kvinnor måste kunna se sitt eget ansvar vid våldtäkter”.
  4. Detta skapar raseri bland läsarna, för att det är en obehaglig åsikt och direkt kränkande mot våldtäktsoffer. Våldtäkt, som för övrigt är ett samhällsproblem som bara ökar. Läs mer om våldtäktskultur här.
  5. Det blir shitstorm. Mot tidningen. Mot privatpersonen (får denne stöd och vägledning från en redaktion?).
  6. Du bestämmer dig för att ta tag i saken. Du skriver en text som handlar om ”Vad får folk tycka?”. Ungefär som att folk varken får eller faktiskt tycker att det är kvinnors ansvar att inte bli våldtagna. Newsflash: det är ett jävligt vanligt förhållningssätt gentemot kvinnor som blir utsatta för sexuella våldsbrott. Och det är fruktansvärt.
  7. Nu blir det ännu en shitstorm.

Detta är vad du BORDE göra:

  1. Tänka om. I alla fall om du känner någon sorts ansvar som publicist eller ens bara medmänniska. Ett ökande samhällsproblem som våldtäkt, vad borde vi göra? Är det rätt att en redan trovärdig och kvalitativ plattform huserar den här typen av texter? Hur hade vi gjort ifall det var en ledartext?
  2. Frågor som snurrar i ditt huvud: Var det här rättvist mot privatpersonen som skrev insändaren? Hur mår hen? En person som inte sitter på en redaktion dagligen kanske inte är beredd på vad som väntar efter en mycket kontroversiell publicering?
  3. Slutligen vända och vrida på denna fråga: bör en tidning publicera precis alla insändare man får? Är svaret ”ja”. Kör i vind. Är det däremot ”nej”, kanske det borde finnas någon slags redaktörsskap på en debattsatsning också. För alla inblandades skull.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se