Stäng
juni 15, 2016
Eric Rosén, chefredaktör
Foto: Johan Nilsson/TT

Det finns inga goda skäl att ifrågasätta strejkrätten

Pilotstrejken är över, efter att parterna enats om ett nytt kollektivavtal. Det finns mycket man kan säga om strejken. Piloterna har haft svårt att få brett stöd från allmänheten, dels för att många piloter har bra löner, dels för att arbetsgivarsidan gett sken av att piloternas villkor är mycket bättre än de i själva verket är.

Dessutom har pilotfacket varit dåliga på att kommunicera varför de strejkar, vilket gjort att inte minst resenärer som längtat efter en EM-sommar i Frankrike blivit rejält förbannade på piloterna snarare än på SAS när de inte kommit fram.

Men i diskussionen om strejken har också förslag om att begränsa strejkrätten duggat allt tätare. Främst i debatten i sociala medier, men nu även från personer som Jan Ohlsson, en av Sveriges främsta flygexperter.

Idéer om att begränsa strejkrätten är dock, oavsett vad man tycker om strejken i övrigt, helt feltänkt.

Dels är rätten att strejka en självklar del av föreningsrätten – en mänsklig rättighet. Dels har den svenska modellen, där parterna på arbetsmarknaden gör upp om avtal och där rätten till konflikt är en förutsättning, gett oss resultat som alla borde värna och stå upp för.

Antalet strejkdagar på svensk arbetsmarknad är anmärkningsvärt få. Medlingsinstitutets rapport från 2015 visar att strejkvapnet inte missbrukas utan tvärtom används med extrem försiktighet. Tyck vad du vill om enskilda konflikter, men att Sverige tack vare partsmodell, konflikträtt och gemensamt ansvar från både den som köper arbetet och den som utför det har färre konflikter än de flesta andra länder är fakta. Det går inte att snacka bort. Och det ska vi vara rädda om.

Annars kommer vi obönhörligen få en arbetsmarknad med mycket mer stök, bråk och strejker – och en mycket mer frustrerad allmänhet.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se