Stäng
april 5, 2015
Eric Rosén, chefredaktör
Foto: Rich Pedroncelli/AP/TT

Det enda du behöver göra för att katastrofen ska komma är ingenting

I Kalifornien är det torka. Det har det varit i tre år. Något som aldrig förr inträffat i delstatens historia.

Denna kris har i veckan tvingat Kaliforniens guvernör Jerry Brown att gå ut och införa vattenransonering i delstaten, för både jordbruk, andra företag och privatpersoner. Vattenanvädningen måste ner med 25 procent för att dricksvattnet inte ska ta slut.

Detta pågår alltså nu, i världens mäktigaste nation, och det hade inte sett lika illa ut om det inte var för de klimatförändringar människan orsakat. Forskare vid Stanford university menar i en studie som presenterades i höstas att det med all sannolikhet finns ett tydligt samband mellan klimatförändringarna och torkan. Washington Post redogör i en artikel för hur klimatförändringarna också gör att extremväder får allvarligare konsekvenser.

I Sverige lyfte flera medier nyheten om den kaliforniska torkan. Men några reaktioner blev det inte. Ingen delningsraket direkt. Detta trots att FN:s klimatförändringsdelegation tidigare talat om att vi snart kan ha ett läge där människor måste lämna Kalifornien, eventuellt för gott.

Men vi fortsätter förhålla oss till klimatförändringarna som om det antingen var en bluff eller som om det inte fanns något vi kan göra. Vi fortsätter bygga sådant som Förbifart Stockholm. Vi behåller Bromma flygplats. Vi planerar att låta en miljard ton koldioxid släppas ut i tyska kolgruvor, trots att vi  som land har makten att se till att det ligger kvar i marken. Vi struntar i att diskutera klimatfrågan som den mest centrala politiska utmaningen vi står inför, trots att vi ägnar så mycket tid till att prata politik.

Vi vet att det enda vi behöver göra för att det ska gå fullständigt åt pipan är ingenting.

Forskarna är eniga om att läget är akut och flera av dem menar att det är för sent att klara en uppvärmning under tvågradersmålet. Det innebär att vi redan nu gjort så mycket fel att vi går mot svåra konsekvenser. I den takt vi bränner koldioxid i dag ser vi dock snarare ut att vara på väg mot fyra graders uppvärmning, vilket vi inte vet om vi kan hantera alls.

Politiker och företag agerar inte om de inte pressas. Bara en massrörelse kan skapa ett sådant tryck att makthavarna fattar rätt beslut. Därför måste vi alla fråga oss varför vi inte är en del av den? Varför reagerar du inte starkare när Kalifornien plötsligt går mot en situation där människan inte längre kan leva där? Vad är det som gör att vi väljer att inte engagera oss?

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se