Stäng
oktober 23, 2015
Eric Rosén, chefredaktör
Personer tänder ljus och lägger ned blommor utanför skolan Kronan på torsdagen. Gärningsmannen, som ska ha varit beväpnad med ett stickvapen, sköts av polis efter dåden på skolan Kronan och avled senare. Foto: Adam Ihse / TT

Den rasistiska terrorn är ett hot mot demokratin

– Vi konstaterar att det finns ett hatbrottsmotiv och att det finns rasistiska förtecken, säger polisens kommenderingschef Niclas Hallgren i Aftonbladet.

Det rör sig alltså om ännu ett fall av dödlig rasistisk terror i Sverige. Det är tyvärr långt ifrån första gången Sverige: ”Lasermannen” John Ausonius sköt i början på 1990-talet elva personer, varav en dödades. I Malmö stod Peter Mangs för en lång rad skjutningar innan han greps för fem år sedan. Mangs hann döda två personer, skada fler och skrämma åtskilliga med sina attacker.

I går gick Anton Lundin Pettersson till attack mot barn, en elevassistent och en lärare i Trollhättan. Enligt polisen gjorde han, precis som Mangs och Ausonius, en rasistisk ”selektering” av sina offer.

I dag är Sverige ett land i sorg.

Händelsen är närmast unik i modern svensk historia, tack och lov, och Sverige är generellt ett mindre våldsamt land nu än förr. Men bristerna i hanteringen av rasistiskt våld är omfattande och välkända. För snart två år sedan skrev Aftonbladets Oisín Cantwell om oförmågan att prioritera det högerradikala hotet. Han pekar där på hur Säpo ser både islamistiska extremister och våldsamma vänsterradikala som ett allvarligare inhemskt hot, trots att nazister begått 14 mord och dråp i Sverige under en tioårsperiod.

Det är som att vår självbild inte kan acceptera en verklighet där rasismen utgör en fara för människors liv i Sverige.

Det är som att det inte spelar någon roll att moskéer regelbundet sätts i brand, att mordbrännare sätter eld på EU-migranters boplatser och att asylboenden utsätts för attentat. Det är som om vi inte förmår sätta nazistattacker mot fredliga demonstrationer som den i Kärrtorp, eller knivskärningar som den av Fidel Ogu i Hökarängen eller mordförsöket på Showan Shattak i Malmö, i ett större sammanhang.

Vi drar inte ens några slutsatser av att vi har ett rasistiskt parti i riksdagen, med folkvalda företrädare som återkommande och öppet uppmanar till rasistiskt våld.

Det är inte säkert att just Anton Lundin Pettersson triggats och stärkts av hetsen, hatet och rasismen i Sverige. Det kanske hade hänt oavsett. Även om vi känner till motivet vet vi ännu förhållandevis lite om vad som ledde fram till attacken.

Men vad vi vet med säkerhet är att det finns ett samhällsskydd i en intensifierad kamp mot rasismen, fascismen och hatet. Och det är helt nödvändigt att vi ser och erkänner systematiken i våldet.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se