Stäng
februari 11, 2016
Politism, redaktion
Foto: MONTAGE/Matt Rourke/Mattias Areskog/AP/TT

Carl Melin: ”Vi vet inte vad Clinton och Löfven vill”

Hallå, vi har egentligen ingenting emot er, men ni fattar inte – och vi vet inte vad ni vill!

Ungefär så tror jag många människor på vänsterkanten känner inför socialdemokratin, inte bara i Sverige utan även i andra länder.

Historiskt har partier på vänsterkanten ofta haft problem med sin trovärdighet när det gäller exempelvis den ekonomiska politiken. Men det har nästan alltid varit tydligt vad partierna har stått för och vart de vill. Sedan har inte det alltid räckt till för att vinna val. Men det räcker inte med att vara trovärdig och kompetent när människor vill ha förändring.

Man måste våga stå för något och visa vart man vill.

Det är frånvaron kring detta som till stora delar förklarar problemen både för Hillary Clinton i USA och för Socialdemokraterna i Sverige.

Om vi börjar med Clinton så är hon respekterad av de flesta och få ifrågasätter hennes kompetens. Trots det fick hon stryk med mer än tjugo procentenheter i New Hampshire häromdagen.

Clintons problem är att ingen vet vad hon vill utöver att bli president.

Och även om många kommer ihåg att USA:s ekonomi gick bra under maken Bills presidenttid med följden att vanliga människors inkomster ökade så räcker inte det för att vinna val 16 år senare. Jag trodde att hon skulle ha lärt sig från 2008 att det inte räcker med att vara kompetent och ”att vilja bli president” som budskap.

Man måste visa vilket annat samhälle man vill ha och beskriva resan dit på ett sådant sätt så att andra vill följa med.

Över 80 procent av de unga demokraterna valde att rösta på en socialist i 70-årsåldern framför Hillary. Inte för att de tror att han är duktigare än henne utanför att han vågar stå för något.

Den svenska socialdemokratin har lärt sig ”den hårda vägen” att det är viktigt med trovärdighet i den ekonomiska politiken. Problemet är att det inte räcker med detta om man inte vet vad man vill. Just nu går Sveriges ekonomi bra (systemkollapsen återfinns främst på borgerliga ledarsidor) men ändå vet ingen vad regeringen vill och vad Socialdemokraterna vill med framtiden.

Under många år lyssnade S-ledningen för mycket på personer som mig som tjatade om att balanserade budgetar och en ofarlig skattepolitik var det viktigaste för att vinna valet.

Samtidigt dog idédebatten och arbetet med att forma en framtidspolitik. (Och nej, det räcker inte med att kalla sig för Framtidspartiet).

När Stefan Löfven får frågan om vad S vill så hänvisar han till partikongressbesluten från 2013. Dessa skrevs i när Sverige befann sig i ett helt annat läge och inga vanliga människor kan relatera till en partikongress.

För att vara relevant måste man visa människor att man förstår dem, beskriva vart man vill och ha en trovärdighet vad det gäller att komma dit. Vänsterns problem är att den varit för feg och bara ägnat sig åt trovärdighet. Det är också viktigt att veta vart man är på väg. Val handlar om framtiden.

Den som tror att väljarna tackar en för ”lång och trogen tjänst” har fel.

Carl Melin.

Sök på Politism.se