Stäng
april 10, 2014
Carl Melin, krönikör
Carl Melin.

Carl Melin: ”Fi borde satsat på Schyman i EU-valet”

En gång i månaden skriver Carl Melin, analyschef på United minds, på Politism om hur vänstern kan förstå opinionsmätningarna och opinionsundersökningar under ett valår där de kommer att ta mer plats än någonsin.

Det blåser en feministisk vind bland svenska politiker och väljare. Samtidigt som moderata statsråd talar för ytterligare pappamånader och kvoterade bolagsstyrelser ökar stödet för Feministiskt initiativ. De hetaste kandidaterna till att efterträda Fredrik Reinfeldt som partiledare för moderaterna är alla kvinnor och nästa folkpartiledare är förmodligen kvinna och uttalad feminist. De tre rödgröna partierna, som sammantaget är mer ”feministiska” än de borgerliga leder också stort.

Det ökade stödet för Feministiskt initiativ bör dock tolkas som att många, inte minst yngre kvinnor, är frustrerade över att det går för långsamt och att de etablerade partierna inte är tillräckligt lyhörda.

De som är gladast över Fi:s framgångar är dock de moderata partistrategerna. De vet att Fi nästan uteslutande lockar väljare som annars skulle rösta på något av de tre rödgröna partierna. I dagsläget verkar de främst vinna väljare från Vänsterpartiet som troligen skulle ligga högre om inte Fi var en faktor bland unga kvinnor med vänstervärderingar. Ett Fi som får tre procent av väljarna i valet är en lika våt dröm för Kent Persson och Fredrik Reinfeldt som ett Kd eller C på tre procent har för de rödgröna partiledarna.

Vårt valsystem med en fyraprocentsspärr innebär att rösterna på partier som inte klarar spärren är bortkastade. Inte så att de är mindre värda men de kommer inte att påverka regeringssammansättningen eller den förda politiken.

Det är därför ingen slump att det främst är borgerliga företrädare som ”snackar upp” Fi hos de politiska journalisterna. På samma sätt skulle Socialdemokraterna gärna se att Kristna värdepartiet får mer uppmärksamhet då de förmodligen skulle ta väljare från Kristdemokraterna och kanske även göra att de åker ur riksdagen.

En del debattörer, bland annat Åsa Petersen i Dagens Arena, lägger ansvaret för Fi:s framgångar på de etablerade partierna som inte är tillräckligt tydliga i sin feministiska profil. Om den skärptes skulle utrymmet för Fi minska och argumentet om bortkastade röster få mindre effekt.

Samtidigt går det inte att bortse från väljarnas ansvar. I en demokrati finns det ett antal spelregler, exempelvis fyraprocentsspärren, och det är inom ramen för dessa som väljarna har att göra sina överväganden.

Det står var och en fritt att rösta på Fi, Kristna värdepartiet eller något annat parti som står närmast den egna övertygelsen. Men det går inte att bortse från att det också finns argument för att rösta på det ”näst bästa” partiet. En röst på Fi kan vara en röst, som om den lades på ett annat parti, avgör om finansministern heter Magdalena eller Anders, eller om utrikesministern heter Margot eller Carl.

Hur stora är då möjligheterna för att Fi verkligen kan lyckas med att komma in i riksdagen? Mycket små om än inte obefintliga.

Vi vet att de flesta väljare kan sitt valsystem och det kommer att krävas flera mätningar där partiet ligger ovanför fyra procent för att de ska ”våga” rösta på dem. Partier som ligger kring 2-3 procent brukar i stället hamna lägre på valdagen.

Fi:s bästa chanser finns förmodligen i Europaparlamentsvalet då vi vet att många väljare är villigare att rösta på uppstickare i det valet där inte regeringsfrågan står på spel. Junilistan och Piratpartiet har alla lyckats bra i det valet då många inte upplever att det är lika ”farligt” att rösta på en uppstickare i det valet.

Tvärtom är förutsättningarna stora för partier att locka väljare som vill ”skicka en signal” snarare än ta ställning i regeringsfrågan. Personerna är dock viktigare i det valet än i ”vanliga” val och tyvärr, för Fi, saknar de kända namn (som exempelvis Junilistans Nils Lundgren) som kan generera media och locka väljare. Hade Fi valt att sätta Gudrun Schyman först på EP-valsedeln med temat ”skicka en feminist till Bryssel” skulle de ha goda förutsättningar att komma in där och sedan få medvind inför höstens riksdagsval.

Jag tror att Fi har bättre förutsättningar att överföra stöd från EP-valet till riksdagsvalet än vad Junilistan och Piratpartiet hade.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se