Stäng
blog-header

Sponsrat innehåll

februari 15, 2016
Politism, redaktion

Frågor och svar om ”Rör inte min lön!”

Vad är “Rör inte min lön!” för kampanj egentligen?

Politism har tagit initiativ till den här LO-sponsrade kampanjen inför avtalsrörelsen 2016.
Vi ser hellre fokus på sänkta högstalöner än sänkta lägstalöner.

Vad är en avtalsrörelse?

En förhandling mellan arbetsmarknadens parter för ett nytt kollektivavtal på en rad olika avtalsområden i många olika branscher. Årets avtalsrörelse berör cirka tre miljoner löntagare i Sverige.

Varför vill Svenskt Näringsliv sänka lägstalönerna?

Svenskt Näringsliv som arbetsgivarorganisation har alltid ett intresse av att ha ett lågt löneläge. De menar att människor med låg utbildning och svag anknytning till arbetsmarknaden stängs ute om lönerna är för höga. Vad gäller nyanländas etablering på arbetsmarknaden menar Svenskt Näringsliv att sänkta lägstalöner är det bästa sättet för att komma i arbete. Det är viktigt att poängtera, att om priset på arbete var den enda faktorn som avgjorde hur hög arbetslösheten är, så skulle det alltid vara så att samhällen och länder med låga löner hade låg arbetslöshet. Så är det som bekant inte. Det är många andra faktorer som spelar in; utbildning, infrastruktur, bostäder och så vidare.

Vilka är Svenskt Näringsliv?

Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Deras uppdrag är att öka förståelsen för företagens verklighet och att verka för att alla företag i Sverige skall ha bästa möjliga villkor för att verka och växa.

Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag. http://www.svensktnaringsliv.se/om_oss/ (20160213)

På vilket sätt skulle sänkta ingångslöner sänka arbetslösheten?

Svenskt Näringsliv menar att sänkta ingångslöner gör det attraktivt för arbetsgivare att anställa då kostnaden helt enkelt blir mindre.

Finns det nån forskning på det här?

Forskningen ger inte stöd för att sänkta lägstalöner skulle ge någon väsentlig effekt på arbetslösheten. Länder med lägre lägstalöner har inte lägre arbetslöshet än Sverige (Berge, 2014). Det enda vi säkert vet är att många tusen som jobbar för lägstalöner inom vård, omsorg, restaurang, handel och butiker skulle få en lägre lön. Det är människor som ofta redan lever på anständighetens gräns, särskilt om de har barn att försörja. Och det är i huvudsak livsvillkoren för arbetarkvinnor vi pratar om.

Ulrika Vedin (LO) om att sänkta lägstalöner inte är effektivt;  http://loblog.lo.se/arbetsmarknad/sankta-lagstaloner-ar-varken-effektivt-eller-onskvart/ (20160212)

Shadé Jalali och Per Lindberg (Arena Idé) Ett anständigt liv; http://www.arenaide.se/2016/01/14/gar-det-att-leva-pa-sankta-lagstaloner-rapport-och-samtal/ (20160212)

Agneta Berge, om sänkta lägstalöner; https://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_lagsta_lon_juni2014_pdf/$File/Lagsta_lon_juni2014.pdf (20160212)

Vad menas med “lägstalöner”?

Det är den lägsta lön som enligt kollektivavtal måste betalas för visst arbete eller till löntagare av viss kategori. Ett lönegolv helt enkelt, som arbetsgivaren måste förhålla sig till.

Vad är skillnaden på lägstalön och minimilön?

Lägstalönen är framförhandlad mellan facken och arbetsgivarna. Minimilön är en lagstadgad lön, en form som finns i exempelvis Tyskland och USA. Många svenskar tror att det finns en lagstadgad minimilön i Sverige, men faktum är att Sverige är ett av de få länder som inte har det. Det här innebär att arbetsgivaren i praktiken kan ge dig hur låg lön som helst utan att bryta mot någon lag, såvida arbetsgivaren inte är ansluten till ett kollektivavtal.

Fores rapport (2015) kollar bland annat på effekterna av att Tyskland införde så kallade ”minijobb” – en anställningsform där vanliga löntagare får en månadslön på 4 400 kronor i månaden. Och rapporten kommer fram till följande: ”Sannolikt har det inte haft någon större effekt på arbetslösheten.”

http://fores.se/wp-content/uploads/2015/11/Mini-and-Midi-jobs-in-Germany.pdf (20160122)

Hur låga är lägstalönerna idag?

Det varierar från bransch till bransch, men här är två exempel:
Lägstalön för vuxen i detaljhandel:17 325 innan skatt

Lägstalön för vuxen i restaurangbranschen i Sverige: 17 781kr innan skatt

Viktigt att poängtera i sammanhanget är att de med lägst löner ofta jobbar deltid och har betydligt lägre lön i praktiken än den heltidslön som här beskrivs. Otrygga anställningar som visstid, deltid och så kallade sms-anställningar har blivit allt vanligare i Sverige.

Om lägstalönerna skulle sänkas, hur mycket skulle de sänkas?

Det är primärt en fråga för Svenskt Näringsliv och de borgerliga partierna att svara på, men vi kan klart konstatera att det kommer röra sig om löner som är långt under vad som får anses acceptabelt på svensk arbetsmarknad. Och framför allt: långt under vad det går att försörja sig på.

Vilka är det som skulle drabbas?

De som redan i dag tjänar minst i Sverige. I ett samhälle där de rika blir rikare och fattiga fattigare känns det konstigt att debatten handlar om att sänka de löner som redan är låga.

Men varför testar vi inte bara då?

Jo, för att människor inte kommer att ha råd att leva ett anständigt liv med en rimlig lön. Att testa bara för att se om det fungerar är att experimentera med människors rätt till en rimlig och värdig levnadsnivå.

Tyskland har ju infört minijobb. Det är väl bra?

Tyskland ökade löneskillnaderna och införde låglönejobb (minijobb). Men de tyska minijobben ledde inte alls till någon sänkt arbetslöshet, visar en ny rapport från den liberala tankesmedjan Fores. http://fores.se/wp-content/uploads/2015/11/Mini-and-Midi-jobs-in-Germany.pdf (20160213)

Men hur ska vi göra med de enkla jobben då, ska inte de finnas?

Det finns enkla jobb i dag. Men att sänka lägstalönerna kommer att få stora fördelningspolitiska konsekvenser. Många har svårt att klara sig på den lönen de har i dag. Att sänka lönen ytterligare skulle slå hårt mot framför allt de som arbetar i de kvinnodominerade arbetaryrkena. Det kommer i praktiken drabba hela branschen som berörs och sänka lönerna i förlängningen för de som jobbar där.

Om den svenska modellen
Den svenska modellen går ut på att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivare. Det som parterna kommer överens om i form av löner och arbetsvillkor nedtecknas i ett kollektivavtal. Kollektivavtalet avgör också vem som bestämmer om vad på arbetsplatsen. Finns det inget avtal bestämmer arbetsgivaren. Genom kollektivavtalen blir löntagarna starkare. Ingen behöver förhandla ensam. Arbetsgivaren kan inte ställa den ene mot den andre. Avtalen skyddar mot diskriminering och ger mer pengar vid sjukdom, dödsfall och olycksfall i arbetet. Pensionen blir högre.Den svenska modellen, där arbetsgivare och fack förhandlar behöver utvecklas, inte avvecklas. http://www.dn.se/debatt/repliker/avveckla-inte-den-svenska-modellen/ (20160211)

Läs mer på Rör inte min lön!

Om bloggen

Rör inte min lön! Politism är en kampanj som LO har sponsrat för att sätta strålkastarljuset på de som har de allra högsta lönerna – och som samtidigt jobbar hårt på att få ner lönerna för de som tjänar minst. Det här handlar om solidaritet, stridsvilja och samarbete. Hoppas du vill delta och engagera dig i frågan, vare sig du gör det med vårt innehåll, andras eller dina egna argument. Frågor och svar om kampanjen hittar du här.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se