Stäng
april 3, 2017
Mattias Järvi, Pitchare

SD kan aldrig dölja sin ideologiska bas och sitt politiska arv

Sverigedemokraterna är ett parti fullt av motsägelser. Man säger ofta en sak men gör en annan.

Teori och praktik hänger inte heller samman i ett parti som under 2012 införde ”nolltolerans” mot extremism, rättshaverister och rasistiska uttalanden.

Paradoxalt nog är denna regel inte helt ogenomförbar i ett parti som byggt hela sin ideologiska bas på rasism och främlingsrädsla, detta framgår tydligt i deras partiprogram:

“Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser. Delar av denna essens är gemensam för de flesta människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen. Någon komplett förteckning över vad som ingår i denna mänskliga essens har vi ännu inte och kommer kanske heller aldrig att få.”

Visst har Sverigedemokraterna breddat sin politik, men de kan aldrig dölja sin ideologiska bas och politiska arv.

Eufismen “auktoritära rötter” som vissa partiledare använder och använt sig av för att tvätta SD:s smutsiga byk ren, kan ej få oss glömma bort SD:s nedfläckade historia. Ett politiskt arv som är högst levande än i dag, då vi veckovis möts av löpsedlar om SD politiker som uttalat sig rasistiskt.

Teori – läs nolltolerans mot rasism – och praktik – läs ständiga rasistiska utspel – fungerar ej om man inte erkänner sitt politiska arv. Ett erkännande av ett sådant arv skulle göra SD:s samarbete med Moderaterna väldigt svårt och troligen slutet på SD:s framgångssaga. Den vitbok som Jimmie Åkesson lät deklarera 2014 att han framgent skulle skriva, den lär vi aldrig se.

SD:s ständiga rasistiska praktiker och utspel i media, har blivit en levande vitbok som behöver ständig uppdatering.

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler