Stäng
blog-header
juni 6, 2016
Mohammed Ryback, bloggare
"Vi ska kunna bo var som helst och få samma vård, samma skola, samma kvalité på bostäder, samma tillgång till arbetsmarknaden." Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Vi ska inte ha områden man måste lämna för att klara sig

Göteborgs universitet har nyligen publicerat en studie där man konstaterar att människor med utländsk härkomst löper större risk att stanna kvar i ett låginkomstområde även i vuxen ålder än vita svenskar.

Närmare bestämt var det 61 procent av barnen med utländsk härkomst som även i vuxen ålder bodde i samma eller liknande områden medan det bland vita svenskar var 35 procent.
– Boendesegregationen har allt mer kommit att bli en fråga om etnisk segregering, säger Björn Gustafsson som är en av forskarna bakom studien.

Egentligen kommer inte detta som en nyhet för oss. För visst har vi som vuxit upp i dessa områden sett att det finns ett osynligt klister som håller oss kvar. Och visst kan man bli arg – för även människor som en gång i livet invandrat, de och deras barn ska ha möjligheten till en klassresa som alla andra.

Men jag blir inte arg av det skälet.

Klassresan kan bara göras under förutsättning att det finns klasser. Att det finns områden som har och områden som inte har. Att det är så stor skillnad på vilka förutsättningar man får i livet beroende på vilken gata man bor på.

Det gör mig argare. För det ska inte behöva vara en självklarhet att man måste kämpa för att ”flytta ifrån” ett område för att få samma förutsättningar som resten av Sverige.

Vi ska kunna bo var som helst och få samma vård, samma skola, samma kvalité på bostäder, samma tillgång till arbetsmarknaden. Problemet är inte att det är fler än 49 procent som borde ”klara sig” och som genom ett nålsöga får möjlighet att flytta ifrån orten.

Problemet är att vi i Sverige har områden som man måste flytta ifrån för att klara sig.

Sök på Politism.se