Stäng
blog-header
oktober 2, 2017
Mohammed Ryback, bloggare
Ensamkommande asylsökande manifesterar på Medborgarplatsen för att stoppa utvisningarna till Afghanistan. I förgrunden Fatemeh Khavari som är talesperson för nätverket Ung i Sverige. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Tyvärr bryter vi mot de mänskliga rättigheterna

Expressens ledarredaktion skrev förra månaden att kampanjer inte bör ändra politiska beslut.

I det här fallet menade man utvisningar till Afghanistan och specifikt Ung i Sveriges kampanj som demonstrerat dygnet runt i 50 dagar på olika torg i Stockholm.

Man menar att godtycket ska inte styra beslut om asyl. Att asylrätten inte bör hänga på en medialt uppmärksammad kampanj eller säg, ett reportage om en duktig flykting.

Jag kan delvis hålla med. Asylrätten bör vara konsekvent. Men å andra sidan kan jag tycka att kampanjer som exempelvis Ung i Sveriges inte berör enskilda asylsökande. Det berör en hel folkgrupp. Och deras ihärdighet för att få överleva måste åtminstone få ett svar.

Jag tror fortfarande på amnesti för alla som är i behov av det.
Jag tror fortfarande på att vi inte är så ignoranta att vi skickar tillbaka människor till krigszoner.

Tyvärr så är vi det. Tyvärr så bryter vi mot mänskliga rättigheter.

Vi behöver därför dessa kampanjer, för att påminna oss om vad vi har lovat. Godtyckliga eller inte.

Vi måste ha namn, exempel, berättelser. Som Esmat som inte fick uppehållstillstånd förrän hans synskadade storebror tog livet av sig. Vi har ett ansvar att ta in detta. Att göra brandkårsaktioner för att rädda åtminstone ett liv. Att få Migrationsverket att offentligt skämmas ögonen ur sig när de tar ett utvisningsbeslut som uppenbarligen strider mot all mänsklig värdighet.

Det må vara desperat, impulsivt. Och enligt Expressens bekväma ledarsida, godtyckligt. Men det är de enda vägarna som finns så länge vi fortsätter att vara ett land som utvisar människor till döden.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se