Stäng
blog-header
november 24, 2014
Mohammed Ryback, bloggare
Har råd att misslyckas. Foto: Chris Pizzello/AP/TT

Min döttrar ska våga misslyckas

Förra veckan, när jag vabbade, lyssnade jag på amerikanska podden The Champs som tillsammans med Damon Wayans Jr diskuterade svarta kändisar och deras kändisbarn.

Diskussionen var väldigt intressant och handlade om hur barn till svarta kändisar kommer få helt andra förutsättningar jämfört med deras föräldrar. Dessa barn behöver inte vara rädda för att misslyckas på samma sätt som deras föräldrar var.

Många av dagens svarta kändisar i USA kommer från utsatta områden.

Jay Z:s historia, från hustlare till musik- och affärsmogul, är ganska känd. Men den stora skillnaden är att Jay Z och Beyoncés dotter inte behöver förhålla sig till att om det går dåligt kanske de måste tillbaka till de områden de en gång kom ifrån.

Det var en verklighet för Jay Z och många andra svarta kändisar att om ditt nästa projekt blir en flopp måste man vara beredd på att förlora allt. Man har helt enkelt inte råd att misslyckas.

Och det är så jag känner mig just nu i min livssituation och min karriär. Jag har inte råd att misslyckas. En flopp så kanske skivbolaget bestämmer sig för att droppa oss och plötsligt blir det betydligt svårare att ta sig upp igen.

För första gången i mitt liv lever jag äntligen på musiken. Och samtidigt som det känns jävligt skönt finns en ständig rädsla. Om jag jobbar med det jag brinner för och älskar finns också risken att jag kan misslyckas så är jag tillbaka på ruta ett igen.

Det är en arbetarklassmentalitet som jag har ärvt från min morsa och min omgivning att man ska värdera jobbet och vara tacksam. När jag bestämde mig för att verkligen satsa på musiken och börja jobba mindre hade jag mer eller mindre panik.

Hur dum kan jag vara? Ska jag arbeta mindre för att satsa på något som kanske inte ger något? Vad händer om musiken går dåligt? Jag kommer bli hemlös!

Om det är något jag vill ge mina döttrar är det privilegium att våga misslyckas. Att kunna känna att det inte är hela världen om man misslyckas, att det istället blir en erfarenhet de tar med sig i livet.

Tro det eller ej, men det är ett privilegium som jag och många jag känner inte har. Jag vill inte att mina döttrar ärver min mentalitet. Jag vill att  de ska känna att ingenting är omöjligt. Vill du börja rappa? Kör hårt! Var det inte kul? Okej, du vill bli konstnär i stället? Jalla!

Jag hoppas att de har råd att misslyckas, hur många gånger som helst, tills de äntligen hittat sitt kall i livet.

Sök på Politism.se