Stäng
blog-header
november 16, 2017
Mohammed Ryback, bloggare
Foto: Roald, Berit/NTB/TT

Eleverna tvingades lära sig böja n-ordet i skolan

Ahmed Osmans 11-åriga son fick glosor som hemläxa.

Bland de ord som hans son skulle lära sig fanns också ett rasistiskt skällsord. N-ordet. Sonen berättade själv för föräldrarna att i hans ark med glosor fanns ett fult ord. Föräldrarna blev ställda, vilket är naturligt, för varför ska deras son lära sig n-ordet och hur man ”böjer” ordet?

Ahmed Osman kontaktade skolan och läraren försvarade sig genom att berätta att andra människor kanske kommer kalla Ahmeds son för N-ordet och det skulle vara ”bra” om han kunde ordet. Och om hans son känner sig kränkt över skällsordet kan han stryka över det.

Ahmed ville inte att hans son skulle tvingas göra den här läxan, men läraren sa då att hans son riskerar att få dåliga betyg om han inte gjorde läxan.

Nu kommer familjen att anmäla skolan till diskrimineringsombudsmannen (DO).

Det är alldeles för ofta som vi inte tar vardagsrasismen på allvar. Rasistiska kommentarer eller rasistiska skällsord ursäktas med att man är för ”känslig” om man reagerar. Ofta känns det lönlöst att gå vidare och anmäla till exempelvis DO. Därför tycker jag att Ahmed Osman och hans familj förtjänar vårt stöd. Jag tycker att det är modigt av dem att fortsätta, att inte acceptera vardagsrasismen, att de vågar anmäla och säga ifrån när det är fel.

Att offentligt visa att man inte accepterar vardagsrasism.

Metoo-kampanjen har lyckats uppmärksamma trakasserier i vardagen och de sexuella övergrepp som kvinnor får utstå. Något som ofta ursäktats med att kvinnorna är för ”känsliga”, att de reagerar för starkt och så vidare. Trakasserierna kunde lika gärna vara en del av ”livets glädje” eller ”ett oskyldigt farbrorstafs”, som någon sa. Man avfärdade helt enkelt det som hänt.

När man vill belysa den dolda och ständigt återkommande vardagsrasismen kan man lära av Metoo-kampanjen. Många röster behövs för att visa hur stor omfattningen är i Sverige. Annars kommer vi bara att fortsätta ursäkta även rasismen. Fler historier måste berättas, för de finns, hur många som helst.

Sök på Politism.se