Stäng
blog-header
augusti 9, 2018
Mohammed Ryback, bloggare
Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

De missnöjdas val

Det är i dag exakt en månad kvar till valet. Det ser ut som att det blir de missnöjdas val.

För det är det enda jag har hört under hela detta valår. Att folk är missnöjda. Med regeringen, med flyktingarna, med den slappa hanteringen av kriminalitet och med den segregerade förorten.

Och det sägs att det är därför SD är så stora. Inte för att folk är rasister utan för att många i Sverige helt enkelt är missnöjda.

Så vad handlar missnöjet om egentligen?

Det är inte vanliga Svenssons med Volvo, vovve och villa som bor granne med nyanlända. Det är inte villaområden eller dyra innerstadsområden som drabbas hårdast av gängkriminalitet och dödsskjutningar. Det är inte heller de som drabbas hårdast av bostadsbristen eller bristen på jobb. Det är inte heller de som lider mest av segregationen.

Men ändå är det främst deras missnöje vi talar om.

Jag tänker på alla som verkligen har någonting de borde vara missnöjda med. Deras missnöje räknas inte i den här ekvationen.

Vi som drabbas av segregationen – som ser vänner, bekanta och släktingar bli indragna i kriminalitet, som inte får jobb på grund av diskriminering och för att vi inte har det rätta efternamnet. Vi som har ”fel” religion, fel kultur och bor i områden som försummats i flera decennier. Vi är väl de som verkligen borde rösta utifrån vårt missnöje?

Men många av de som verkligen borde vara missnöjda, som verkligen borde visa upp vårt missnöje, är samma människor som politiken inte lyckas få till vallokalen alls. Sista månaden innan valet borde få handla mycket mer om dem.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se