Stäng
blog-header
april 11, 2014
Mohammed Ryback, bloggare
Foto: Henrik Montgomery / SCANPIX

Asylpolitiken kan inte byggas på hashtags

På senare tid har det varit populärt att använda sociala medier för att uppmärksamma deporteringar av asylsökande, så att de i bästa fall kan stoppas.

Klasskamrater, vänner, arbetskamrater och familjemedlemmar har gått ut i sociala medier för att vädja till allmänheten att genom att samlas under en hashtag sätta press på Migrationsverket. Och varje vecka kommer en ny hashtagkampanj som ger en mänsklig bild av en asylsökandes situation. Även om det ”bara” är en hashtag har det gjort skillnad flera gånger. Bland de kampanjer som lyckats få uppmärksamhet i breda medier finn till exempel #låtkainatstanna.

Här är två till jag vill att du lär känna.

#låtmazenstanna
Mazen är 16–årig grabb från Bredäng som har fått beskedet att han ska utvisas till Egypten efter fyra år i Sverige. Under dessa fyra år har han byggt upp sitt liv här i Sverige, det är här han har sin framtid.

#låtlazizstanna
Laziz Sharifov är 18 år och en av Sveriges mest lovande boxare. Han tog bland annat silver i SM. Nu riskerar han att utvisas till Kazakstan efter sex år i Sverige, bara ett halvår innan han tar studenten.

Frågan är nu hur vi går vidare med det här? Människors rätt att få asyl i Sverige kan inte hänga på allmänhetens goda vilja och spontan hashtagdelning.

Men det vi kan se är att kampanjerna väcker allmänhetens intressen, när folk får veta vilka som utvisas och varför reagerar de, och det måste politikerna inse betyder något. Det måste de ta större ansvar för.

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se