Stäng
blog-header
september 11, 2018
Mohammed Ryback, bloggare
Bild från en räddningsaktion utanför Libyens kust i början på augusti. Foto: Valerio Nicolosi/AP/TT

100 migranter drunknade medan vi pratade om vem som passar in

Det är klart att man blir hemmablind. Det politiska kaoset som råder just nu i Sverige tar upp ens energi. Rasismen som genomsyrat debatterna och som genomsyrar valresultatet går in i en. Det är klart att man klagar. Att man blir trött. Det är just nu ett jobbigt läge för oss.

I dag läser jag om båtar på Medelhavet. Två gummibåtar med några av de människor som debatterats av alla partiledare. Medan politikerna stod här i trygga Sverige i sina fina kostymer och tyckte saker i direktsändning så satte sig andra människor i en livsfarlig båt över ett livsfarligt hav. Medan våra politiker delade ut sina sista flygblad flöt 300 människor omkring i vattnet då gummibåtarna kapsejsade.

Medan vi i Sverige inväntade ett valresultat med drinkar och snacks drunknade 100 av dem. 20 var barn. Medan det firades och sörjdes och planerades för framtiden åkte de överlevande som räddats från havet tillbaka till samma landyta de just riskerat sina liv för att lämna.

Medan vi diskuterar politiskt kaos i Sverige ligger dessa överlevare i ett flyktingläger i Libyen och blir omhändertagna av läkare som tar hand om deras kroppar, som brännskadats av den bensin som spilldes över deras kroppar när båtarna kapsejsade.

När jag läser allt detta kan jag konstatera att ”politiskt kaos” plötsligt blivit väldigt relativt.

Sök på Politism.se