Stäng
blog-header

Sponsrat innehåll

juni 1, 2017
Kommunal, facket förklarar

Nu behövs en cyberfeministisk agenda

På senare tid har flera uppmärksammade fall av näthat avgjorts i domstol. Ett av dem handlade om en medelålders kvinna bosatt i Norrland som riktat grova sexuella hot mot journalister vid en av Sveriges största tidningar.

Ett annat berörde en man, känd från folkkära tv-program, som även han spridit hatiska och hotfulla tweets mot ett flertal i den svenska journalistkåren. I båda fallen blev domen till fördel för brottsoffren – ett mycket välkommet resultat som skickar tydliga signaler om att den typen av hot är oacceptabelt.

Internet är i grunden en demokratiserande arena och innehåller flera nycklar till frigörelse och jämställdhet. Men det är också en arena där kvinnor inte tillåts delta i det offentliga rummet på samma villkor som män. Tillgång till mobiltelefoner har gett helt nya möjligheter för företagande i stora delar av världen, och förbättrar tillgången till nyheter och information globalt.

På internet kan vi leka med könsbegreppet och agera utan att omedelbart bli definierade som ett kön. Den amerikanska socialantropologen Donna Harraway har utvecklat cyborgbegreppet, där hon menar att i mötet med teknik kan kön upphöra att vara en omedelbart definierande faktor; en robot har inget kön, ingen nationstillhörighet och ingen socialgrupp.

Men samtidigt visar de ökande problemen med näthat att samma makt- och diskrimineringsstrukturer som finns i köttvärlden också finns på internet. Gemensamt för dem som hotar är att de försöker använda redan etablerade maktstrukturer i samhället för att sprida rädsla och obehag. Att det är just sexism, rasism och nazism som lyser igenom i det omfattande näthatet är därför ingen slump. Diskriminerande uttryck finns i högsta grad på internet – oavsett biologiskt kön och etniskt ursprung på den som utför hoten.

Det är tyvärr inget nytt eller överraskande i den diskriminering som sker på internet. Men att överföra det fackliga arbetet till digitala ytor är fortfarande nytt för många. Och för personer som inte har sin vardag så kopplad till sociala medier som majoriteten av ungdomar och unga vuxna idag har kan det rentav vara svårt att inse omfattningen av problemet. Det ligger en stor fara i att betrakta hot som sker på internet som mindre allvarliga; i så fall bygger vi parallella rättsystem.

Att hot och diskriminering på nätet är fackliga frågor råder inga tvivel om. Allt fler arbetstagare utsätts för näthat och hot i olika former. Det kräver nya former av stöd och preventivt arbete hos arbetsgivaren. I rättsfallen ovan var offren tydligt hotade i sin yrkesroll som journalister; i andra fall är gränsen mellan yrkesutövning och privatperson mer flytande. Men i alla fall måste alla ta ett samhällsansvar för en värld utan hat och hot.

Maja Fjaestad, samhällspolitisk chef på Kommunal.Skärmavbild 2017-06-01 kl. 14.38.25

Om bloggen

Här hittar du Kommunals experter. Vi älskar krispiga siffror, skarpa analyser och hårda fakta. Hos oss hittar du dom bästa argumenten i debatten med dåliga arbetsgivare och andra som vill försämra dina villkor

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler