Stäng
blog-header

Sponsrat innehåll

november 2, 2017
Kommunal, facket förklarar

Inträdesjobben skapar fler problem än vad de löser

Efter de två senaste partiledarduellerna mellan statsminister Stefan Löfven och Moderaternas nya partiledare Ulf Kristersson står det klart att en av konfliktlinjerna i den kommande valrörelsen kan komma att kretsa kring Moderaternas förslag om sänkta ingångslöner för nyanlända och ungdomar upp till 23 år utan gymnasieexamen, så kallade inträdesjobb.

Att lagstiftade minimilöner utgör ett brott med den svenska partsmodellen, vilket riskerar att få långtgående konsekvenser för lönebildningen på arbetsmarknaden, är allvarligt i sig. Det finns också mycket som tyder på att arbetslösheten inte skulle påverkas nämnvärt av en sådan reform, samtidigt som det skulle innebära stora kostnader för den enskilda individen.

Många med en lägstalön har redan i dag svårt att få ihop ekonomin. Förslaget om inträdesjobb riskerar därför att återskapa fattigarbetare på svensk arbetsmarknad, utan att några större positiva effekter på sysselsättningen uppnås.

En slutsats som också den förra moderatledaren Fredrik Reinfeldt drog efter flera försök att minska arbetslösheten bland unga: ”Jag tror helt enkelt inte på den här idén med att sänka löner. I så fall så borde vi redan ha sett [en ökad sysselsättning] eftersom vi kraftigt har sänkt kostnaderna [för att anställa].”

Idén att sänka arbetsgivarens lönekostnader är som sagt inte ny, regeringen Reinfeldt sänkte arbetsgivaravgiften för unga i två omgångar, 2007 och 2009. Då som nu är den bakomliggande tanken att göra det billigare för arbetsgivaren att anställa och på så sätt öka sannolikheten för den arbetslöse att få ett jobb.

Erfarenheten från reformerna visar dock att effekten på arbetslösheten var ytterst blygsam. Enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utredning (IFAU) så skapade de bara mellan 6 000 och 10 000 nya jobb till en kostnad för staten på mellan 1 och 1,6 miljoner kronor per jobb. Det är cirka fyra gånger mer än vad det kostar att anställa en person mellan 19 och 25 år.

Vad är då nytt i Moderaternas nya förslag om inträdesjobb? Den stora skillnaden mellan sänkta arbetsgivaravgifter och inträdesjobb är att de skiftar en stor del av kostnaden från samhället till individen. I stället för att samhället tar kostnaden genom minskade intäkter till statskassan vill nu de borgerliga att individen ska bära den kostnaden genom lägre löner.

Inträdesjobben skulle också få fördelningspolitiska konsekvenser. Effekten av en sänkt lägstalön är som störst i arbetsintensiva branscher, så som detaljhandeln, hotell- och restaurangbranschen, samt stora delar av den offentliga sektorn. Eftersom kvinnor utgör en majoritet av arbetstagarna inom dessa branscher betyder det att arbetarkvinnor är den grupp som till stor del kommer att bära kostnaden för arbetsgivarens minskande lönekostnader.

För att komma till rätta med arbetslösheten krävs i stället olika insatser som stärker den arbetslöses ställning på arbetsmarknaden och på så sätt ökar sannolikheten för denne att få ett jobb. Det handlar alltså inte framförallt om att sänka tröskeln till svenska arbetsmarknaden utan snarare att ge den arbetslöse de rätta verktygen för att ta sig över den samma.

Vägen framåt bör i stället gå genom satsningar på utbildning anpassade efter olika gruppers behov.

 

Ludvig Lundstedt, utredare på KommunalLudvig Lundstedt web

 

 

Om bloggen

Här hittar du Kommunals experter. Vi älskar krispiga siffror, skarpa analyser och hårda fakta. Hos oss hittar du dom bästa argumenten i debatten med dåliga arbetsgivare och andra som vill försämra dina villkor

PRESSRELEASER

från Cision

Sök på Politism.se

KOMMENTARER

Visa fler